Den 29 oktober bjöd Gemensam Välfärd Stockholm in till ett seminarium på ABF-huset i Stockholm, En offensiv välfärdspolitik för 2010-talet – hur ser den ut?.
Här följer en sammanfattning av seminariet, som anordnades i samarbete med ABF Stockholm. Det var uppdelat i tre teman med efterföljande diskussion: Välfärdsstaten – sanningar och myter, Vilka välfärdsreformer är önskvärda? samt Utveckla offentliga sektorn utan privatiseringar.
Del 1 – Välfärdsstaten – sanningar och myter
Hur man stal frågan om välfärden från den folkliga opinionen
Daniel Ankarloo, lektor i Socialt arbete vid Malmö Högskola
Det finns ett starkt stöd för offentlig finansierad icke-privat välfärd bland svenskarna. Anledningen till att denna opinion inte uttrycks i partivalen beror på att framtidens välfärd framställs som ett hot. Debattörer och offentliga utredningar använder sig av alarmism krig finansieringen av välfärden. Tex hävdar SKL i en utredning att det krävs en skattehöjning på 13 kr per 100 kr till 2030 för att klara välfärden pga att andelen äldre växer i befolkningen fast man lika gärna kan hävda att det räcker med 1 kr beroende på vilka antaganden man väljer.- Ett annat exempel på alarmism är den s.k. Borg-kommissionen som framställer att det är nödvändigt att genomföra privatiseringar och höja skatten kraftigt för att klara välfärden i framtiden.
- Men dessa utredningar bygger på fel antaganden och det finns inga starka bevis för att det kommer krävas kraftiga skattehöjningar i framtiden. Ett bevis som visar på motsatsen är att mellan 1990 och 2010 ökade andelen äldre med 67% samtidigt som skatten sänkts med 7 procentenheter, antalet arbetade timmar minskade och de offentliga finanserna förbättrades.
- Ett annat argument varför andelen äldre i framtiden inte kommer blir något problem för finansieringen av välfärden är att enligt finansdepartementets prognoser till och med 2050 kommer skattekvoten ligga still på 46% samtidigt som de äldre blir fler och välfärdens omfattning bibehålls. Dvs skatten kommer inte behöva höjas.
- Anledningen till att välfärdens omfattning kan bibehållas i framtiden trots en äldre befolkning beror på att Sverige som nation hele tiden blir rikare, BNP ökar hela tiden.
- Den offentliga sektorn är kraftigt överfinansierad men överskottet används inte till att satsa på välfärden. Anders Borg lägger överfinansieringen på 60 miljarder kr per år på att betala av statsskulden.
- Mer information:
Välfärdsmyter, bok av Ankarloo som tar upp allt det han sade på seminariet: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185949213
Ankarloo redovisar allt sitt arbete här: http://www.mah.se/hs_daniel_ankarloo
Vilka resurser finns för ökad välfärd? Presentation av ett nytt ekonomiskt program för en jämlik politik
Johan Ehrenberg, tidningen ETC
Den rika offentliga sektorn
- Trots att Sverige hela tiden blir rikare, BNP ökar, har andeln av BNP som läggs på offentlig sektor minskat sedan 1980. Det har varit ett politiskt val av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.
- Regeringen har sänkt skatten med ca 100 miljarder sedan 2006 vilket skulle kunna användas till att bla få bort arbetslösheten och införa jämställda löner i offentlig sektor.
- Den offentliga sektorn är rik. 2011 hade den offentliga sektorn en finansiell (tex aktier) skuld på 1275 miljarder kronor, finansniella tillgångar på 2035 miljarder och en finansiell nettoförmögenhet på 760 miljarder kr. Detta överskott har lagts på börsen.
Finanskriser
- 2% av världens finansiella transaktioner avser handel, resten är spekulation.
- Finanskrisen sedan 2008 kostade globalt 17 628 miljarder dollar jmf med 155 miljarder dollar som globalt satsades på miljöpolitik under samma period.
- Om privatförmögenheterna i Europa skulle beskattas med 2% skulle det ge 2 200 miljarder kr vilket skulle betala alla Europaländers skulder.
Privatiseringar
- Välfärden privatiseras för att företagen tjänar pengar på det. De 20 största bolagen har ökat sitt värde med många hundra miljarder kronor.
Arbetslösheten
- Kostnaden för offentligt anställd jmf med en offentligt arbetslös är marginell.
- 300 000 jobb i offentlig sektor kostar 20 miljarder kr per år.
Några förslag
- Förstatliga bankerna
- Gör pensionskapital till klimatinvesteringskapital
- Se offentlig sektor som en (1) ekonomi.
- Våga vägra vara borgare!
Mer information
- Ekonomihandboken, bok av Ehrenberg som tar upp allt och mer därtill från hans föredrag: http://varuhuset.etc.se/sv/product/771/http://varuhuset.etc.se/sv/product/771/EKONOMIHANDBOKEN
- Johans ekonomiblogg: http://www.etc.se/blogg/johan-ehrenberg
- Johan svarar gärna på frågor om ekonomi, skicka frågor hit: johan@etc.se
Del 2 – Vilka välfärdsreformer är önskvärda?
Om behovet av att modernisera välfärden så att alla människor som vill också kan jobba
Emma Lennartsson, utredningschef Kommunalarbetareförbundet
Spår att tillväxtkris är på gång i Europa.- Det finns en demografisk utmaning, (gick emot Ankarloo). Nu är det ett bra demografiskt läge med många som arbetar och färre unga och äldre. Därför är det goda möjligheter nu att förbereda oss för en demografisk förändring.
- Vill skapa verkliga förutsättningar för att fler ska kunna jobba mer, särskilt kvinnor.
- Män arbetar 34 timmar, betald tid, per vecka. Kvinnor 28 timmar. Om kvinnor arbetade lika många betalda timmar som män skulle det motsvara 500 000 fler personer i arbete.
- 1 av 4 kvinnor i välfärdssektorn vill jobba mer.
- Önskvärda välfärdsreformer:
– rätt till heltid
– arbete som organiseras så att folk orkar arbeta heltid
– jämställda löner
– jämställt familjeliv
– tredelad föräldraförsäkring
– barnomsorg som är bra för barnen och för föräldrarna
– äldreomsorg som är bra - Många i kommunal vill eller kan inte arbeta heltid, pga hög arbetsbelastning / konstiga arbetstider.
- Det måste finnas tid för reflexion i arbetet, exempelvis när man arbetar med äldre.
- 30 procent av kommunals medlemmar kan inte arbeta heltid på grund av öppettiderna i barnomsorgen.
- Äldreomsorgen – anhöriga tar allt större del – 60 000 (?) personer har fått gå ner i tid för att ta hand om de äldre
Välfärdstjänsterna ur ett jämställdhetsperspektiv med fokus på barn- och äldreomsorgen
Josefin Brink, riksdagsledamot Vänsterpartiet
Inget finansiellt problem att bygga ut välfärden, utan ett politiskt problem.- Det gäller att få människor att tro att en bra välfärd är möjlig – i en utbyggd gemensam välfärd. Och att välfärden är så bra så den är värd att försvara, och att få folk att känna det i magen också.
- Välfärden har blivit förknippad med nedskärningarna i välfärden, och därmed det som inte fungerar.
- Skandaler i äldrevården skapar en rädsla och en känsla av att man måste hitta en annan lösning – det viktigaste är att vända på den negativa bilden.
- Betonar omsorgsverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.
- Billigare att köpa RUT-tjänster än att anlita hemstjänst på många håll.
- Dubbel privatisering när kvinnor tar ansvar för att ta hand om äldre anhöriga.
- Vänsterpartiet vill sätta stopp för att lägga över omsorg på privata företag.
- Privata företag väljer var det är ekonomiskt bäst att bedriva verksamhet – istället för var verksamheten behövs.
- Den offentliga välfärden måste vara ett bättre alternativ, än den privata.
Önskvärda reformer inom förskolan
- mindre barngrupper
- mer personal – med bra arbetsvillkor
- anpassade öppettider, så alla kan jobba heltid, särskilt viktigt för ensamstående
- skattefinansierat stöd till ensamstående
Äldreomsorgen
- Anhöriga utför ¾ av omsorgen idag. Att arbeta i äldreomsorgen var tidigare ett bra jobb, nu mycket färre sökanden till utbildningar på omvårdnadsprogram.
- Det ska vara ett bra jobb att ha med bra löner och arbetsvillkor.
- Det blir dyrt, men om vi inte betalar får kvinnorna betala alternativkostnaden.
Slutsats: Motivera en utbyggnad av äldreomsorg för att de medelålders ska kunna fortsätta att arbeta.
Mer information
- Vem ska hjälpa mormor? Rapport om personalrekrytering och kompetensförsörjning inför framtidens äldreomsorg. Utgiven av Vänsterpartiets riksdagsgrupp. 2011.
Att agera när vården är ojämlik – ett etiskt ansvar
Åsa Andersson, kanslichef Svensk sjuksköterskeförening
Det har alltid varit ojämlikt i vården – men ojämlikheten ökar nu starkt – alarmerande.- Sämre vård till lågutbildade och utlandsfödda.
- Ofta låg kompetens bland personal på äldreboende.
- Länge har de enskilda vårdanställda sett till den enskilda patientens rättigheter, men nu måste de slå larm om missförhållanden. Det är en skyldighet när man ser sådant som inte fungerar. Sjuksköterskor liksom alla yrkesgrupper i vården har ett etiskt ansvar.
Etik
- Respektera mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv, till värdighet och att behandlas med respekt
- 1. Eget agerande – egen yrkesutövning
2. Slå larm – säga ifrån – ej se bort eller vara tysta när de möter orättvisor och ser att personer kränks
WHO rapport Closing the Gap
- Solidarisk finansierad vård tillgänglig för alla
- Hög tillgänglighet för innevånare oavsett var de bor och för särskilda grupper
- Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdUppmärksammande av särskilda behov hos utsatta grupper
Hur kan detta förverkligas i Sverige?
- Försvara Hälso-och sjukvårdslagens portalparagraf
- Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.
Privata sjukvårdsförsäkringar
- Får konsekvenser tex dels villkor att teckna (du ska vara frisk) och dels undergräver skattefinansierade vården.
- Privata sjukvårdsförsäkringar sätter den solidariskt finansierade vården ur spel. En orsak är hälsodeklarationer, där det blir tydligt hur olika förutsättningar för god hälsa spelar in.
Etableringsfrihet inom vården
- Vårdbehovet styr inte, därför måste politisk styrning till.
Skatteparadis
- Privata bolag som med offentliga skattemedel inte betalar skatt i Sverige. Ändra lagen och agera redan nu
Stora behov hos särskilda grupper:
- – psykiskt sjuka; enorma nedskärningar har gjorts
– de äldre med stora sjukvårdsbehov
– de papperslösa; 30.000 som idag inte har rätt till sjukvård - Det finns nu en utredning som mycket tydligt visar att man kan ge de papperslösa vård till en låg kostnad – men som har förkastats av regeringen.
Uppmanar till mer klös i fackliga organisationer, att man ställer högre krav i dessa frågor.
Del 3 – Utveckla offentliga sektorn utan privatiseringar
Kraften hos många
Linda Fleetwood, Landstingsråd, Kalmar läns landsting
Kalmar läns landsting har hög kvalitet och låga kostnader jmf med andra landsting.- De har valt att bedriva den stora merparten av verksamheten i egen regi och inte som privat drift.
- De har en traditionell budgetstyrning och inte en beställar-utförarmodell.
- De satsar 30-50 miljoner per år på förbättringsarbete i verksamheten.
- Kalmars psykiatri vann ett pris för bästa vård som SKL rekommenderar nu.
Framgångsfaktorer
- Kommunicera internt och externt
- Förankra beslut
- Lär av varandra
- Förbättra ekonomi och kvalitet tillsammans
Utmaningar
- Engagera alla medarbetare i förändringsarbetet
- Få in jämställdhet i arbetet
Hälsoval i Kalmar
- Genom att ha ett ersättningssystem i primärvården som ställer höga krav på utförarna har inte så många privata vårdgivare varit intresserade vilket har gjort att det finns få privata utförare i primärvården i Kalmar läns landsting.
- 5 av 32 är privata
- 8% av patienterna är i privat regi.
- Krav på tillgänglighet
Ersättningssystem
- Resurser till de med störst behov
- Bibehållen tillgänglighet
- Förebyggande arbete
- Ersätttning för utvalda besök
Läs mer om ersättningssystemet
- http://www.ltkalmar.se/lttemplates/Page____15792.aspx
- http://www.ltkalmar.se/lttemplates/SubjectPage____15646.aspx
Risker och möjligheter med gemensamma arbetsmarknadsprojekt mellan kommun och näringsliv
Staffan Norberg, Kommunalråd, Södertälje kommun
Södertäljes kommunala energibolag tog strid mot Vattenfall, Fortum och EON när elmarknaden avreglerades. Man bildade Telge energi som är kommunägt. Man har bara förnyelsebar energi.
Telgekoncernen
- Politisk ägare
- Samarbete med näringslivet
- Blandade styrelser
- Jobbar med energi, städning, idrott mm
Samarbetsprojekt
- Manpower Telge: försöker få ut invandrare på arbetsmarknaden
- Telge Peab: bygger bostäder, anställer mkt invandrare.
- Telge tillväxt
- Telge Hovsjö
mfl.
Offentlighetsprincipen gäller i bolagen.
Södertälje kommunen har tvingats börja skapa jobb pga staten inte hjälper till.
Finansiering
- 30 miljoner tas från vinsterna i telgekoncernen.
- En del tas från försörjningsstödet
Diskussion
Publiken:
- Hur bryter man igenom i opinionen kring bättre välfärd?
- LO-facken måste bli tuffare. Varför är LO inte lika tuffa som LO i Norge?
- Är det problem med kundperspektivet i Telgemodellen? Bygger på att man ska välja på en marknad.
- Är vänstern nostalgisk?
Daniel Ankarloo:
- Vi har inget finansieringsproblem men ett politiskt problem att det inte diskuteras. Det finns folkligt stöd för bra välfärd dvs bra fråga att enas kring. Marknadstänket måste skrotas. Viktigt att stödja sociala rörelser som kämpar för bättre välfärd. Skillnaden om man mäter försörjningsbörden i inkomster och utgifter jmf med andelen som jobbar/inte jobbar är att det inte blir något finansieringsproblem om man mäter enligt den förra metoden jmf med den senare.
Kommunalarbetarförbundet:
- Skatterna har sänkts med 100 miljarder sedan 2006 som skulle kunna ha använts till välfärden.
- Utredningsenheten ska nu vara mer opinionsbildande. Arbetsgivarna har drivit strategisk opinionsbildning i 30 år som varit framgångsrik.
Södertälje kommun:
- Måste få alla i jobb är viktigt men svårt idag. Viktigt att rusta människor för jobb. Många personer är skuldsatta pga bostäder.
- Kraven på den offentliga verksamheten har ökat. Upphandling till lägstbjudande (LOU) medför att både kommunala och privata utförare får sämre kvalitet.
Kalmar Landsting:
- Framgångsfaktorn har varit att lägga ansvar och makt på de anställda i välfärden.
Sjuksköterskeföreningen:
- Nationellt kan man driva ”hit med pengar”, men på kommunnivå är det svårare pga budgetregler.