Mindre jämlik primärvård efter vårdval och vårdgaranti

Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården. De skriver att: 

”Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.”

Rapporten kan laddas ned här.

Synpunkter på Program för Stockholms stad, avsnitten om Trygg ålderdom

Gemensam Välfärd i Stockholm ger, utifrån sina erfarenheter från arbetet med hemtjänsten,  sin syn på hemtjänsten i den nya majoritetens ”Program för Stockholm stad”.

GVs nyhetsbrev – oktober

Regeringens och Vänsterpartiets uppgörelse om vinster i välfärden


Peter Lorentzon i Gemensam Välfärd har gjort en behändig sammanfattning av alla förslag till beslut, utredningar och propositioner som ingår i uppgörelsen mellan regeringen och v om vinster. Mycket att följa, stödja och bevaka.

Välfärdsmanifestationen 30 augusti

På Välfärdsmanifestationen den 30 augusti höll Theo Bodin från Folkkampanjen för välfärd ett tal som går att se här.

TTIP -Stoppa den trojanska dalahästen!


Det transatlantiska handelsavtalet TTIP hotar vår välfärd, demokrati och miljö. Vi har en unik chans att påverka i Sverige eftersom vår EU-kommissionär Cecilia Malmström är förhandlare. Skriv under för att stoppa TTIP här.

Rädda de europeiska nattågen


Jordens Vänner har tagit initiativ till en internationell e-postaktion för att rädda nattågen i Europa. Deutsche Bahn och tågbolagen i Danmark, Holland, Frankrike, Schweiz och Tjeckien planerar att dra in merparten av sina nattågsförbindelser i slutet av 2014.

Välfärden har inga ”rekordresurser”


Debatt mellan Arena idé, Kommunal, SKL och Svenskt näringslivet om resurserna till välfärden.

Välfärden har inga ”rekordresurser”

Sveriges välfärd förebild för andra länder

Jo, resurserna till vård, skola och omsorg är rekordstora

Grovt missvisande att tala om rekordresurser

NPM – Värden i välfärden

Arena Idé har nyligen givit ut denna (Värden i välfärden) intressanta rapport om New Public Management (NPM). Förutom att den granskar NPM så visar den på alternativ från Norge, Danmark och Holland.

Värden i välfärden

Arena Idé har nyligen givit ut denna (Värden i välfärden) intressanta rapport om New Public Management (NPM). Förutom att den granskar NPM så visar den på alternativ från Norge, Danmark och Holland.

Vad säger forskningen om vinster i välfärden?

I och med regeringens och vänsterpartiets överenskommelse om vinster i välfärden kan det vara på sin plats att veta vad forskningen säger om vinster i välfärden. Speciellt när vissa påstår att överenskommelsen bygger på ”myter och anekdoter”. Nedan följer ett axplock:

  • Why public health services? Experiences from profit-driven health care reforms in Sweden. Göran Dahlgren, gästprofessor vid University of Liverpool, redovisar i denna artikel väldokumenterade effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv.
  • Marknadens logik fungerar inte för vård och skola. Emma von Essen, forskare i Nationalekonomi vid Aarhus Universitet, menar i denna artikel att huvudproblemet med vinstintresse i välfärden är att det kan skapa felaktiga incitament för verksamheterna, vilket kan få dåliga konsekvenser för välfärden.
  • Kvalitet sätts på spel 
med vinst i välfärden, Bo Rothstein, 2014. Läs här.

 

  • Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? En sammanfattning.av den uppmäksammade forskarrapporten från SNS 2009. Ladda ned här.
  • Vinstkrav försämrar och fördyrar vården, Inge Axelsson, 2012. Läs här.
  • Socialmedicinsk tidskrift – Tema: Vård på lika villkor. Temanumret ”Vård på lika villkor” genomför Göran Dahlgren en analys av vad olika typer av politiska beslut får för konsekvenser. Vad innebär det praktiskt när fri etableringsrätt ställs mot hälso- och sjukvårdslagens principer om människors lika värde och solidaritet med utsatta? Ladda ned här.

 

  • Marketisation in Nordic eldercare, Gabrielle Meagher and Marta Szebehely, 2013. Ladda ned här.

 

Gemensam Välfärds Nyhetsbrev – September 2014

Dessa politiker skrev under vinst-kampanjen
Inför valet uppmanade Folkkampanjen för gemensam välfärd/Nätverket för Gemensam Välfärd väljarna att kryssa de kandidater som vill sätta stopp för vinst i välfärden. En enkät skickades ut till kandidater till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige där de fick svara på frågan: ”Vill du aktivt verka för ett stopp för vinstutdelning i välfärden?”
Nu finns svaren från politikerna publicerade på: http://valfardskampanjen.se/valenkatsvar
Debatt – Åtta misslyckade år med Alliansen
I dessa tider när allt ska följas upp och utvärderas är det ju naturligt att utvärdera Alliansens politik under de åtta år de har styrt Sverige. Martin Villner, aktiv i Gemensam Välfärd, utvärderar i denna artikel Alliansens åtta år vid makten.
Avslöja TTIP! Aktionsdag 11 oktober i Stockholm
Den 11 oktober är en internationell aktionsdag mot TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA, och det ordnas aktiviteter även i Stockholm.
Seminarium: TTIP – handelsavtalet som hotar miljö och demokrati
11-11.20 Introduktion – Ellie Cijvat, Jordens Vänner
11.20-12.00 Kan vi forsätta bedriva en offensiv politik för miljö, mat och hälsa med TTIP? – Rikard Allvin, från bloggen www.ttippen.se
12.00-12.40 TTIP: Förhandlingar och utfall på företagens eller demokratins villkor? – Li Eriksdotter och Dick Moberg, från bloggen ttipfakta.wordpress.com.
12.40-13.30 lunch
13.30-14.15 Parallella pass: 1. Fördjupning. 2. Planering av en kampanj. 3. Våra krav.
14.15-14.45 Diskussion och avslutning.
Lokal: Per Albin salen, ABF huset, Sveavägen 41, Stockholm . Fri entré. Anmälan: Skicka ett epostmeddelande till ttip-kampanjen@jordensvanner.se
Manifestation: Avslöja TTIP!
kl 15-17 Medborgarplatsen, Stockholm
Arrangörer: Jordens Vänner, March Against Monsanto m fl.
 
Utfrågning av s, v och mp om sjukvården i Stockholm läns landsting
Den 28 augusti 2014  arrangerade Gemensam Välfärd och ABF Stockholm en utfrågning av de dåvarande oppositionspolitikerna om sjukvården i Stockholms landsting.
Stor enighet råder i viktiga frågor.
- Personalen måste få mycket bättre arbetsförhållanden och löner (framförallt vissa grupper). – Nödvändigt också för att lösa problemet med för få vårdplatser.
- Styrsystemet, NPM måste förändras i grunden. Göras tillsammans med personal och brukarorganisationer
- Satsning på folkhälsarbetet liksom på psykiatrin
En sammanfattning finns här.
_______________________________
‘New Public Management i beroendevården
Den populärvetenskapliga tidskriften Alkohol&Narkotika ger i sitt nya nummer (4/14) en bred spegling av hur New Public Management introducerades i beroendevården, hur kopplingen till de politiska svängningarna ser ut och vad forskning inom arbets- och organisationspsykologi, företagsekonomi och folkhälsa visat om NPM.
Länk till tidskriften där artiklarna kan läsas: http://www.can.se/Tidskriften-AoN/
Vinster i välfärden – Marknadens logik fungerar inte för vård och skola
Emma von Essen, forskare i Nationalekonomi vid Aarhus Universitet, menar att huvudproblemet med vinstintresse i välfärden är att det kan skapa felaktiga incitament för verksamheterna, vilket kan få dåliga konsekvenser för välfärden.
Klimatet – Desperat budskap om tvågradersmålet
Det blir allt starkare tvivel om världen kan undvika allvarliga klimatförändringar.
Klimatet – The Pricing of Everything
Att sätta pris på naturen ser en del som ett sätt att lösa miljöproblemen men det är en illusion menar George Monbiot i the Guardian.

 

Åtta misslyckade år med Alliansen

I dessa tider när allt ska följas upp och utvärderas är det ju naturligt att utvärdera Alliansens politik under de åtta år de har styrt Sverige. Alliansen har genomfört en radikal högerpolitik med omfattande skattesänkningar, privatiseringar och försämringar av socialförsäkringssystemen med motiveringen att det skulle skapa jobb och en bättre välfärd för alla. Så hur har det då gått? Nedan följer ett antal diagram över några viktiga områden för att undersöka detta.

Jobben

Vi börjar med jobben. Under valrörelsen basunderade Alliansen stolt ut att de hade skapat 250.000 jobb men detta sätt att utvärdera sin jobbpolitik är vilseledande eftersom det inte tar hänsyn till befolkningens storlek. Det vanligaste och mest rättvisande sättet att mäta hur man har lyckats med jobben är sysselsättningsgraden dvs hur många som har jobb i förhållande till alla i arbetsför ålder.

Diagrammet visar hur sysselsättningsgraden har förändrats sedan 2006 (2005 finns med som jämförelse då socialdemokraterna styrde) och den ligger på samma nivå 2013 som 2006 då Alliansen tillträde. Det beror på att samtidigt som det har blivit fler jobb har befolkningen i arbetsför ålder ökat vilket gjort att andelen som har jobb inte har ökat. ”Jobben” har alltså inte ökat under deras styre.

Sysselsättning

 

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningen

I Alliansens valmanifest från 2010 står det att ”Vi tänker inte ge oss innan alla som kan och vill arbeta också ges möjlighet att få ett jobb.” Arbetslösheten har legat på en hög nivå under hela perioden. Att Alliansen inte har lyckats sänka den är ett gigantiskt misslyckande. Allt tal om utanförskap är utifrån detta mest tomma ord.

Betyg: underkänt

Arbetslöshet

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningen

Fattigdom

I samma valmanifest står det att ”Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop.” Hur har då fattigdomen (här mätt som relativ fattigdom) förändrats? Tyvärr har den stigit kraftigt som framgår av nästa diagram. Speciellt för ensamstående med barn har andelen som har en disponibel inkomst (efter skatt och bidrag) under 60 procent av medianinkomsten ökat från ca 20 procent till 30 procent. Alltså nästan var tredje ensamstående förälder lever under fattiga förhållanden. Kan knappast anses vara ett rättvist samhälle.

Betyg: underkänt

Fattigdom

 

Källa: SCB, Hushållens ekonomi

Ojämlikhet

”Världens minsta klyftor ska bli ännu lägre” sa Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal 2010. Så hur har det gått med inkomstskillnaderna? De har ökat vilket man ser om man jämför inkomstutvecklingen för de 10 procent med lägst disponibel inkomst med den tiondel med högst disponibel inkomst. De fattigaste har alltså inte ökat sin inkomst medan de rikaste har fått ca 100.000 kr mer.

Betyg: underkänt

Ojämlikht

 

Källa: SCB, Hushållens ekonomi 

Sjukskrivningarna

Under den förra socialdemokratiska mandatperioden (2002-2006) var sjukskrivningarna en av de frågor som Alliansen kritiserade mest. De menade att sjukersättningen var för generös vilket gjorde sjukskrivna bidragsberoende. För att minska sjukskrivningarna sänkte Alliansen sjukersättningen. Fram till 2009 sjönk de men har därefter börjat öka igen. Inte heller här har Alliansens politik fungerat.

Betyg: underkänt

Sjuka

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

Skolan

I valmanifestet från 2010 stod det även att ”Sverige ska ha en skola och utbildning i världsklass.” Ett sätt att kolla det är att se hur stor andel av eleverna i årskurs nio som saknar gymnasiebehörighet. Även här har Alliansen misslyckats. Som diagrammet visar har andelen ökat under deras åtta år vid makten.

Betyg: underkänt

Skolan

Källa: Skolverket

Jämställdheten

När det gäller jämställdheten skrev Alliansen i ovannämnt valmanifest att ”Vi vill att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att leva på sin lön…”. Som diagrammet visar har skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslöner inte minskat.

Betyg: underkänt

Jämstäldhet

Källa: SCB

Summering

Denna genomgång av jobben, fattigdomen, klyftorna, skolan, sjukskrivningarna och jämställdheten under Alliansens åtta år vid makten visar på försämringar eller status quo för dessa områden. Slutbetyget kan därför inte bli annat än underkänt. Det behövs nu en annan politik för att vända denna utveckling. Vi kan inte förlita oss på att den nya regeringen kommer att göra det så det är upp till oss alla att engagera sig för en bättre välfärd.

/Martin Villner, Gemensam Välfärd

Hur röstar en medborgare som vill ha ett stopp för vinst i välfärden?

En möjlighet är såklart en röst på Vänsterpartiet som gjort kravet till sin huvudfråga i valet. Den som föredrar att rösta på ett annat parti kan kryssa en kandidat som tagit ställning mot vinst i välfärden – oavsett partilinjen.

Folkkampanjens lokalgrupper i Malmö (Skåne) och Göteborg tog nyligen initiativ till en välfärdsenkät med en enda fråga:

”Vill du aktivt verka för ett stopp för vinstutdelning i välfärden?”

Flera socialdemokrater, miljöpartister och F!-kandidater har svarat JA på frågan.  De kandidater från Allianspartierna som svarat på enkäten vidhåller unisont välfärdsföretagens rätt till vinstutdelning (med något enstaka undantag). Inga sverigedemokrater har svarat på enkäten.

Se www.valfardskampanjen.se. Du hittar ”valenkätsvar” i menyn.

Gemensam Välfärds Nyhetsbrev – Augusti 2014

Hjälp till att sprida vinst-kampanjen!

Inför valet uppmanar Folkkampanjen för gemensam välfärd/Nätverket för Gemensam Välfärd väljarna att kryssa de kandidater som vill sätta stopp för vinst i välfärden. En enkät håller nu på att skickas ut till kandidater till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige där de får svara på frågan: ”Vill du aktivt verka för ett stopp för vinstutdelning i välfärden?”

På www.valfardskampanjen.se kommer namnen på de politiker som svarar ”JA” på vår fråga att publiceras.

Hjälp oss gärna att dela ut enkäten till allmänheten, men kanske främst för att dela ut till politiker i valstugorna så vi kan nå fler politiker! Finns på www.valfardskampanjen.se.

Debattartikel: Politiker – dags att ta ansvar för välfärden

I anslutning till ”vinst-kampanjen” har Gemensam Välfärd/Folkkampanjen för gemensam välfärd fått en debattartikel publicerad i SVT opinion.

”Efter flera års privatiseringar, avregleringar, skattesänkningar och New Public Management är det dags att konstatera att den nyliberala eran nått vägs ände, att det behövs en ny inriktning.”

Debattartikel: ”Marknaden tar inte samhällsansvar”

Potentialen till välfärdens vitalisering finns hos välfärdens bärare och utförare – personalen. Så, varför inte begrava vinstintresset i välfärden och istället utveckla modeller för hur arbetslivet kan demokratiseras?
Det undrar Gunilla Andersson, aktiv i nätverket Gemensam Välfärd Malmö i denna debattartikel.

Se filmen om välfärdsmanifestationen 10 maj

Folkkampanjen för Gemensam Välfärd genomförde 10 maj 2014 en riksomfattande manifestation. Här visas ett sammandrag (av Gunnar Lindholm) av manifestationen på Medborgarplatsen i Stockholm.

Medverkande är bla Johan Ehrenberg, Lina Westerlund, Hemtjänstupproret, Johnny Nadérus, SEKO, Nu bryter vi Tystnaden, Olof Buckard, Randiga Rut, Linje 17 mot rasism, Röstjärn, Jan Hammarlund, Anita Berger, Rapokalyps, Jan-Erik Gustafsson-Nej till EU, Sanna Tefke, Bortom Retro och Margareta Dahlqvist-DoroteaUpproret.

Spaningar av K G Wanngård

K-G Wanngård är LO ombudsman och aktiv i Gemensam Välfärd och en av landets mest anlitade föreläsare. Här gör K-G fem spaningar där politiken målas i lite tydligare färger.

Spaning 1 – Det ska löna sig att arbeta

Spaning 2 – Kvotering

Spaning 3 – Behövs facket?, Del 1

Spaning 3 – Behövs facket?, Del 2

Spaning 4 – Bidragsfusk-skatteflykt

Spaning 5, Del 1 – Sänk skatten så man får mer att leva för

Spaning 5, Del 2 – Sänk skatten så man får mer att leva för

Artikel av Göran Dahlgren om effekter och alternativ till den svenska sjukvårdens kommersialisering

Göran Dahlgren, aktiv i Gemensam Välfärd och gästprofessor vid University of Liverpool, redovisar i denna artikel väldokumenterade effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv.

Den europeiska arbetarrörelsen: politisk och ideologisk kris i ett allt mer auktoritärt EU

Asbjörn Wahl från Gemensam Välfärds systerorganisation For Velferdsstaten har skrivit en intressant artikel om de utmaningar och hinder som fackföreningarna nu står inför i EU. Det finns ett antal strukturella hinder som EU som överstatlig institution representerar samt interna politiska-ideologiska barriärer som hindrar fackföreningarna från att fullgöra sin roll i den aktuella situationen.

Medlemsmöte – GV Stockholm

Höstens första medlemsmöte är den 16 september kl. 18.00 (lokal meddelas på www.gemensamvalfard.se).

Huvudfrågan på mötet blir att resonera om valutgången och vilka konsekvenser det får för frågorna om den gemensamma Välfärden.

– Hur förändras förutsättningarna för den gemensamma välfärden i och med valutgången?

– Hur ska vi rikta in våra krafter?

– Vilka paroller blir särskilt viktiga och hur ska det fortsatta arbetet drivas?

Möt upp på detta viktiga möte, medlemmar som icke medlemmars!

Välfärdskonferens i Oslo 7 okt

For Velferdsstaten har en nationell konferens den 7 oktober i Oslo. Välfärdskonferansen 2014 är en möteplats for alle som önsker att stärke alliansener for välfärdsstaten, för utveckla offentlig sektor och för ett anständigt arbetsliv.

Programmet finns här.

_______________________________

Info om Gemensam Välfärd

- Våra Lokalgrupper

- Våra arbetsgrupper i Stockholm

- Hur du blir medlem i GV Stockholm

Artikel av Göran Dahlgren om effekter och alternativ till den svenska sjukvårdens kommersialisering

Göran Dahlgren, aktiv i Gemensam Välfärd och gästprofessor vid University of Liverpool, redovisar i denna artikel väldokumenterade effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv.

Här följer en kort sammanfattning på svenska:

Effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv:

– De sociala och geografiska skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet ökar.

– Patienter med små vårdbehov prioriteras ofta högre än de med stora vårdbehov.

– Ur ett hälsoperspektiv  viktiga men olönsamma förebyggande insatser marginaliseras.

– Resurser avsedda till vård går till aktieägare och företagsledning genom vinstuttag och lönsamt fusk.

– Skatteintäkter försvinner till skatteparadis och offentliga vårdcentraler säljs ut till rea-pris.

– Ökad administration och kontrollsystem stjäl tid och pengar för patientnära insatser.

– Offentligt finansierade privat vinstdriven vård kan bidra till ökad privat finansiering.

– Vårdens demokratiska förankring undergrävs av ett vilseledande språk och en kommersiell styrning av offentligt finansierad vård.

En positiv effekt av vårdval och andra marknadsorienterade reformer är ett ökat utbud av bl.a. vårdcentraler. Denna positiva effekt reduceras kraftigt genom att dessa offentligt finansierade vårdcentraler lokaliserats där det är lönsammast utan hänsyn till befolkningens behov av nya vårdcentraler. I praktiken har detta inneburit att tillgängligheten förbättrats för dem som redan har en god tillgänglighet.

Ökad valfrihet är en annan ofta åberopad positiv effekt. Termen ökad valfrihet har dock använts istället för ökad privatisering. I ett internationellt perspektiv – liksom i gällande Hälso-och sjukvårdslag – avser valfriheten möjligheter att välja läkare och/eller vårdcentral/sjukhus samt mellan olika behandlingsmetoder. I detta perspektiv finns sedan mitten av 1990-talet en unikt stor valfrihet inom den offentligt finansierade sjukvården.

När det gäller vårdens medicinska respektive upplevda kvalitet finns inga studier som visar att privat vinstdriven vård – generellt sett – är bättre än icke vinstdriven privat vård eller offentligt driven vård.

Slutligen kan konstateras att vårdens kostnads – effektivitet – dvs graden av måluppfyllelse vid givna resurser – är högre inom den icke vinstdrivna vården speciellt när det gäller att främja en god behovsbaserad  vård på lika villkor för hela befolkningen.

I artikeln redovisas vidare att  den svenska vårdens resultat vid internationella jämförelser under senare år tappat sin topp-position t.ex. när det gäller medicinskt  åtgärdbar dödlighet och ligger nu på en genomsnittlig nivå för alla OECD länder. Det innebär att svensk sjukvård halkar efter när det gäller att förhindra onödiga dödsfall dvs att människor  dör i sjukdomar som med god vård normalt inte leder till döden. I ett svenskt nationellt perspektiv kan samtidigt konstateras att en allt större andel av  befolkningen anser att vårdens kvalitet försämras och att förtroendet för vården minskat dramatiskt under de senaste åren. I vilken utsträckning dessa negativa trender beror på vårdens marknadsorientering och vinstdrivna privatisering är ännu inte klarlagt. Däremot kan man inte hävda att dessa reformer bidragit till att befolkningens förtroende för vården ökat.

Denna negativa utveckling som i många fall står i direkt strid med gällande Hälso-och sjukvårdslag och vårdpersonalens etiska principer måste brytas.  I artikeln aktualiseras ett antal alternativ till dagens marknadsorienterade och vinstdrivna reformer. Det övergripande målet för dessa förslag är att bidra till en bättre och jämlikare vård samtidigt som  möjligheterna att välja såväl vårdsystem, vårdgivare som typ av vård ökar. Avslutningsvis  belyses kortfattat de politiska förutsättningarna att avveckla den vinststyrda vården och utveckla en god vård på lika villkor för hela befolkningen.