Jämlikhet har försvunnit från partiernas program

Jämlikhet i betydelsen social och ekonomisk utjämning har kraftigt tonats ned i flera partiers program. Det har ersatts av ett jämlikhetsbegrepp som tar sin utgångspunkt i enskilda individer med betoning på lika möjligheter och chanser. Det skriver idéhistorikern och förre V-politikern Per Sundgren.

http://www.dn.se/debatt/jamlikhet-har-forsvunnit-fran-partiernas-program/

Här är rapporten som artikeln ovan utgår från.

http://www.katalys.org/rapporter/katalys-no-28

Så har alliansens politik drabbat SLL:s ekonomi

Den moderatledda alliansen har styrt Stockholms läns landsting i nästan tio år. Dålig kostnadskontroll och felprioriteringar har skapat ett läge där landstinget inte längre har råd att göra de investeringar som den växande Stockholmsregionen behöver.

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sa-har-alliansens-politik-drabbat-slls-ekonomi-25026

Remissvaren från pensionärsorganisationerna PRO resp SPF på utredningen Effektiv vård

http://www.pro.se/Global/PRO%20riksorganisationen/Vård-och-omsorg/Fakta/SammanfattningavSOU20162.pdf

http://www.spfpension.se/newsShow.asp?nodeid=219398

Artikel ur Dagens Medicin om inkomna remissvar på utredningen Effektiv vård

Behovet av förändring inom sjukvården är stort. Det går att utläsa i de remissvar som kommit in om utredningen Effektiv vård. I denna före­slår utredaren Göran Stiernstedt genomgripande omstruktureringar där mer vård förläggs utanför sjukhusen, till förmån för en utbyggd närsjukvård och primärvård.
Primärvården ska, enligt för­slaget, delas upp i en allmän del samt en riktad, för äldre och mer vårdtunga, där landsting och kommuner samverkar. Bland ­remissvaren återfinns många uppskattande formuleringar över hur utredaren belyst be­hoven och föreslagit lösningar. Men instanserna pekar samtidigt på de problem som förändringarna kan föra med sig.

http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/06/01/behovet-av-att-forandra-varden-syns-i-remissvar/?acceptCookies=true

Skandinavisk välfärdskonferens

Skandinavisk välfärdskonferens 14-15 november i Oslo

For Velferdsstaten i Norge arrangerar den 14-15 november en välfärdskonferens i Oslo. Den stöds av organisationer i Danmark och Sverige, bl a Gemensam Välfärd. Så här presenteras konferensen:

Välfärdsstat, arbetsvillkor och folkstyre är under press. Välfärdsprofitörer med nordiska rötter får allt större ekonomisk och politisk makt. Samhällets välfärd slussas ut till privat profit framför att gå till verksamheterna. Marknadiseringen av offentlig sektor genom sk New Public Management har gjort förvaltningarna allt mindre förmögna att styra samhällsutvecklingen i enlighet med målen. Arbetsmiljö, kollektivavtal och medbestämmande ersätts av toppstyrd ledning, lönsamhetsmål, rädsla och social dumpning.

Till Skandinavisk Välfärdskonferens kommer gäster, inledare och paneldeltagare främst från Danmark, Sverige och Norge – men också några inledare från den globala arenan. Vi skall dela erfarenheter och kunskap, ställa frågor och finna svar. Först och främst skall vi synliggöra de goda alternativen för framtidens politik. Programmet finns länkat på http://www.velferdsstaten.no/Velferdskonferanser/?page=0
Konferensen är öppen för alla. Konferensavgiften är 1 500 Nokronor vilket inkluderar själva konferensen och lunch två dagar. Anmälningsblankett är länkat i programmet.

Remissvar på hemtjänstutredningen

Gemensam Välfärd Stockholm REMISSVAR Äldregruppen 2016 05 27

Äldreförvaltningen

Stockholm stad

Rapport om utveckling av hemtjänst Dnr 350- 187/2016

Gemensam Välfärd i Stockholm har under flera år i olika former formulerat kritik mot villkoren för hemtjänsten i Stockholm. Vi ser därför mycket positivt på de ambitiösa planer den nya majoriteten i Stockholms stadshus har för att utveckla hemtjänsten både vad gäller kvalitet och arbetsförhållanden för personalen. Vi välkomnar att den ”löpande-band-principen” överges för en ramtid där personal i dialog med den äldre får ett avgörande inflytande på när och hur olika insatser ska genomföras. Vi accepterar också argumenten för att LOV inom hemtjänsten bibehålls under förutsättning att skärpta krav införs i förfrågningsunderlaget. Detta trots av Gemensam Välfärd i princip är emot LOV med sin fria etableringsrätt för skattefinansierad hemtjänst.

Vi lämnar i det följande synpunkter på olika delar i rapporten. Referenser ges till avsnitt ur Äldrecentrums förnämliga underlagsrapport till rapporten, Tillit och relationer. Om kvalitet i hemtjänsten – en kunskapsöversikt. 2015:4 Närmare information om Gemensam Välfärd; www.gemensamvalfard.se

1. Tid

Tid är, som det står i Äldrecentrums rapport sid 14, den mest centrala kvalitetsfaktorn i hemtjänsten. Om tidsramarna är för snäva blir kvaliteten lidande. Införandet av ramtid kan medverka till en mindre stressande situation i den äldres hem men avgörande är tillräckligt med tid till en god omsorg. Vi förutsätter att budgetramarna för hemtjänsten i Stockholm kommer att utökas jämfört med dagens läge, både för en högre kvalitet i hemtjänsten och för bättre arbetsförhållanden och högre löner för de anställda.

2. Kontinuitet

Kontinuitet utgör, som det också står i Äldrecentrums rapport sid 13, en av de allra viktigaste kvalitetsfaktorerna i hemtjänsten. Det gäller framförallt för de mest sjuka äldre, de 30 % som också har hemsjukvård. Det är angeläget att frågan om kontinuitet ges hög prioritet i det fortsatta arbete med att utveckla hemtjänsten och tydliga krav utformas som syftar till ökad personalkontinuitet. (Förfrågningsunderlaget punkt 4)

3. Fragmentiseringen

Ett stort problem inom hemtjänsten i Stockholm är uppsplittringen, fragmentiseringen av verksamheten. Det stora antalet utförare av hemtjänst med fri etablering och utan områdesansvar kan exempelvis innebära att en biståndshandläggare har 70-80 utförare av hemtjänst att ha kontakter med. Därtill 5-10 vårdcentraler, dagverksamheter, korttidsboenden m fl. Motsvarande gäller för distriktssköterska och primärvårdsrehab. Kontinuitet och samverkan blir mycket svår att upprätthålla. De som drabbas är framförallt de mest sjuka äldre.

Vi saknar i rapporten en diskussion om dessa frågor – hur samverkan mellan olika aktörer kan utvecklas, teamarbete stärkas liksom ett områdesansvar. I Äldrecentrums rapport diskuteras de utförligt. Det är angeläget att dessa frågor bearbetas i det fortsatta arbetet och vi noterar att punkt 7 i förfrågningsunderlaget uppmärksammar dem.

De idéer som förs fram i regeringens utredning Effektiv vård om att en särskild organisation, utan valfrihet, skapas för samverkan mellan landsting och kommun kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre, bör här vara intressant att pröva.

4. Det stora antalet utförare

Det stora antalet utförare av hemtjänst i Stockholms stad, drygt 150, bidrar i hög grad till uppsplittringen av verksamheten och till den bristande kontinuiteten. De gör även valfriheten för den enskilde till en chimär. Transaktionskostnaderna blir också höga. Vi saknar i rapporten en kritisk diskussion om detta, också här till skillnad från Äldrecentrums rapport. Vi tyder dock punkten 8 i förfrågningsunderlaget om ett krav på utföraren att ha en minsta volym/brukare vid en viss tidpunkt som ett steg i denna riktning. Vi ser också att de andra mer skärpta kraven i förfrågningsunderlaget bör kunna resultera i ett färre antal utförare.

Gemensam Välfärd bestämda uppfattning är att antalet utförare av hemtjänst drastiskt måste begränsas och att ett skärpt förfrågningsunderlag aktivt bör användas i detta syfte. Vi noterar att ett enigt KPR i sitt yttrande till § 9 vid sammanträdet den 15 mars i år skriver att vid en överarbetning av förfrågningsunderlaget ”Förutsätter KPR att antalet utförare därigenom kan begränsas rejält.”

5. Arbetsrätt

Vi instämmer i och vill betona punkt 5 i principerna för förfrågningsunderlaget; att ”särskilda kontraktsvillkor utformas avseende arbetsrättsliga förhållanden”.

6. Utbildning och kompetens

En god kvalitet inom hemtjänsten förutsätter adekvat utbildning och hög kompetens hos personalen. Vi saknar i förfrågningsunderlaget en punkt om utbildning och kompetens.

7. Miljöpåverkan

I punkt 9 i förfrågningsunderlaget sägs att krav ska utformas så att hemtjänstverksamhetens miljöpåverkan minimeras. Vi instämmer i detta. Vi vill samtidigt peka på att det är den uppsplittrade verksamheten och det stora antalet utförare som utgör den stora miljöboven. Bilar åker kors och tvärs över staden och ofta parallellt med varandra. Trafikverket har gjort undersökningar som visar på att körtiden mellan hemtjänstbesöken ökar dramatiskt med bara två utförare utöver kommunens områdesbaserade team. Betänk effekten av 150 utförare i Stockholm stad! Den stora miljöutmaningen i Stockholm är att minska antalet utförare och öka områdesförankringen.

8. Äldre med stora behov

I en diskussion om hemtjänst är det viktigt att se att äldre med hemtjänst inte är en enhetlig grupp. En del av gruppen har omfattande funktionsnedsättningar och därmed stora behov av vård och omsorg. Cirka 30 % av de med hemtjänst har också hemsjukvård. Cirka en tredjedel har svåra eller mycket svåra rörelsehinder. Ungefär en fjärdedel är kognitivt nedsatta. De med svåra eller mycket svåra kognitiva nedsättningar närmar sig 10 %. Var tionde har en svår eller en mycket svår synnedsättning. (Fler uppgifter finns i den studie som refereras i Äldrecentrums ovan nämnda rapport, sid 6)

Detta förhållande, att många som har hemtjänst har omfattande funktionsnedsättningar, ställer stora och ökande krav på hemtjänst till denna grupp i form av tid, kontinuitet, samverkan och kompetens. Vi anser att detta perspektiv, att utskilja denna grupps stora behov tydligare, borde ha getts i rapporten.

9. Vinstdrift

Gemensam Välfärd principiella inställning är att hemtjänsten inte ska vara vinstdriven. En drivkraft som leder till ökad press på personalen, lägre kvalitet på omsorgen, skattemedel går till vinster, höga transaktionskostnader mm. Vi ser det som ett stort problem att endast drygt 30 % av hemtjänsten i Stockholms stad drivs i offentlig regi. En andel som minskat med ca 10 % under senare år. Vi saknar i remissen helt en diskussion om dessa frågor. Det rimmar illa med den ambition som uttrycks i fullmäktiges budget för äldreomsorgen för 2016. Där står att ”Staden ska aktivt arbeta för att främja icke vinstdrivande verksamheter…..”

remissvar på utredningen Effektiv vård

Gemensam Välfärds vårdgrupp i Stockholm har skrivit ett remissvar på utredningen Effektiv vård.

Gemensam Välfärd Stockholm ​​REMISSVAR​​
​​​​2016 05 17

​​​​Socialdepartementet

Effektiv vård SOU 2016:2. Dnr S2016/00212/FS

Gemensam Välfärd är en partipolitiskt obunden organisation som driver kravet på en stark välfärd i offentlig regi. För närmare information om Gemensam Välfärd, se www.gemensamvalfard.se Vi har tagit del av utredningen Effektiv vård och diskuterat dess slutsatser tillsammans med företrädare för utredningen, fackliga organisationer och andra intresserad. Vi vill avge följande remissvar:

En styrka i utredningen är att sjukvårdens organisation granskas med utgångspunkt från ett patientperspektiv med särskild betoning på de äldre multipelsjuka patienterna.

En annan styrka är att utredningen visserligen har en positiv grundsyn på den svenska sjukvården men samtidigt tar upp ett antal avgörande strukturella problem och föreslår radikala förändringar av vården.

Utredningen har dock inte, sannolikt av politiska skäl, tagit upp viktiga frågor som vem som skall vara huvudman för vården och den privatisering som skett av delar av vården, framför allt i Stockholms län. Slutsatsen av utredningens debatt är emellertid att sjukvården måste stå under en samlad nationell kontroll och att etableringsfrihet som följer av lagen om vårdval inte är förenlig med en jämlik vård.

Utredningen konstaterar att primärvården har en alldeles för svag ställning inom den nuvarande sjukvårdsorganisationen. Det måste ske en betydande överföring av resurser till primärvården. Resurserna är också ojämnt fördelade regionalt och med avseende på socioekonomi. En förstärkt primärvård bör också ha ett jouransvar med krav på remiss till sjukhusvård. Lagstiftningen bör också förändras så att primärvården har ett tydligt ansvar för befolkningens vård också i akuta situationer.

Utredningens förslag kan tillstyrkas men detta kräver en kraftigt utbyggd primärvård, vilket kräver ett rejält tillskott av resurser och inte kan lösas enbart genom en omfördelning. Även om utredningen inte säger detta rent ut är utredningens förslag inte förenliga med etableringsfrihet och de nuvarande reglerna för vårdval. Den som är huvudman för vården måste också ha möjlighet att styra resurserna dit behoven är störst och ha bestämmanderätt över placeringen av nya vårdcentraler. Utredningens förslag förutsätter en primärvård med ett tydligt befolknings- och områdesansvar.

Utredningen konstaterar att patienter med multipla och kroniska sjukdomar, särskilt äldre, hamnar i en mycket svår situation inom dagens splittrade vårdorganisation.
Sjukdomsinsatserna är splittrade på en rad vårdgivare som skall samarbeta med kommunal hemtjänst och sjukvård. Särskilt elakartad är situationen i Stockholm där både kommunens och landstingets verksamheter är uppdelade på en rad vårdvalssystem som täcker helt olika områden. Detta leder till en synnerligen ineffektiv vård, där patienter bollas mellan olika vårdgivare och hamnar på sjukhusens akutmottagningar i onödan.

Eftersom utredningen inte anser det realistiskt att för närvarande upphäva vårdvalet inom primärvården, föreslår man istället en särskild vårdorganisation där kommunens och landstingets resurser sammanförs till en gemensam organisation för äldre multipelsjuka, en grupp som står för en stor del av de samlade vårdbehoven. Bättre skulle vara att helt upphäva etableringsfriheten och planera med utgångspunkt från en primärvård med tydligt områdesansvar till vilken man knyter geriatriska och andra specialistresurser samt de kommunala sjukvårds- och omsorgsresurserna.

Det är mycket bra att utredningen tydligt tar ställning mot de nuvarande formerna för ekonomistyrning av sjukvården med New Public Management som tydligaste inslag.
Ekonomistyrningen bidrar i hög grad till att förlama personalens arbetsglädje och kreativitet och måste ersättas av en styrning som utgår från behov och främjar kontinuitet utan att man måste snegla på ersättningssystemen. Utredningen konstaterar att det skett en tillväxt av sjukvårdens centrala administration samtidigt som den lokala administrationen i stor utsträckning lagts över på vårdpersonalen.

En slutsats är att NPM och ekonomistyrning kraftigt har bidragit till att vården blivit mindre effektiv.

Det är bra att utredningen lyfter fram bristen på vårdplatser som ett av sjukvårdens stora problem. Bristen på vårdplatser leder inte bara till att patienter far illa. Den innebär en ökad arbetsbörda och sämre arbetsmiljö, bland annat på sjukhusens akutmottagningar.

Utredningen lyfter också fram sjukvårdens usla utbildnings- och personalplanering som bland annat lett till en stor brist på undersköterskor och specialistsjuksköterskor. Trots mångåriga signaler om en utbyggd primärvård utbildas alldeles för få allmänläkare.

Allt detta talar för att det måste finnas ett tydligt nationellt planeringsansvar för sjukvården. Utredningen går inte in i huvudmannaskapsfrågorna men det är helt klart att det måste ske förändringar både med ett större nationellt statligt ansvar och en ökat kommunalt ansvar för primärvården.

En effektiv sjukvård kommer att behöva betydande resurstillskott de närmaste åren och utredningen visar tydligt att vi inte har råd med privatiseringar och vårdval inom vården.

Galleri

”Med TTIP-avtalet riskeras skyddet för hälsa och miljö”

Inte ett handelsavtal. Förhandlingsdokumenten om TTIP-avtalet läcktes i förra veckan. När det gäller miljön är EU:s förslag dåliga och USA:s ännu värre. Det är därför anmärkningsvärt att den svenska regeringen hittills ställt sig odelat positiva till TTIP-avtalet, skriver Johanna Sandahl, … Continue reading

Länk

”Marknadshyror skapar ännu mer orättvisa”

Att tränga ihop trångbodda och låginkomsttagare i hyres­rätt ännu mer är fel väg att åstadkomma ett bättre utnytt­jande av bostadsbeståndet. Det skriver bostadsdebat­törerna Peder Palmstierna och Sven Bergenstråhle och menar att det är bättre att rikta in sig på den statsunderstödda delen – bostadsrätter och villor.

http://www.svd.se/ge-hyresratten-likvardiga-villkor/om/naringsliv:debatt

SvD 13.5-16

Peter L

DN-debatt om narkotikarelaterade dödsfall

I DN har pågått en debatt om narkotikarelaterade dödsfall. Tre forskare, bl a Anna Fugelstad medlem i Gemensam Välfärd vårdnätverk har kritiserat Socialstyrelsen för att ”mörka” en faktisk ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Socialstyrelsen har replikerat där man vidhåller sina ståndpunkter. En slutreplik har sedan skrivits av forskarna.

http://www.dn.se/debatt/faktisk-okning-av-antalet-narkotikadodsfall-morkas/

http://www.dn.se/debatt/repliker/vi-kommer-att-forbattra-dodsfallsstatistiken/

http://www.dn.se/debatt/repliker/ifragasattande-utan-saklig-grund/

Gemensam Välfärd arrangerade våren 2015 ett seminarium om Missbruksvårdens kris – medikalisering och marknadsstyrning skördar människoliv där också narkotikarelaterade dödsfall behandlades. Seminariet resulterade i ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift. Flera artiklarna där handlar om narkotikarelaterade dödsfall och om medikaliseringen av vården. – Här är länken till temanumret:

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt

Seminariet filmades och hittas på Gemensam Välfärd hemsida http://gemensamvalfard.se/filmer/