Åtta misslyckade år med Alliansen

I dessa tider när allt ska följas upp och utvärderas är det ju naturligt att utvärdera Alliansens politik under de åtta år de har styrt Sverige. Alliansen har genomfört en radikal högerpolitik med omfattande skattesänkningar, privatiseringar och försämringar av socialförsäkringssystemen med motiveringen att det skulle skapa jobb och en bättre välfärd för alla. Så hur har det då gått? Nedan följer ett antal diagram över några viktiga områden för att undersöka detta.

Jobben

Vi börjar med jobben. Under valrörelsen basunderade Alliansen stolt ut att de hade skapat 250.000 jobb men detta sätt att utvärdera sin jobbpolitik är vilseledande eftersom det inte tar hänsyn till befolkningens storlek. Det vanligaste och mest rättvisande sättet att mäta hur man har lyckats med jobben är sysselsättningsgraden dvs hur många som har jobb i förhållande till alla i arbetsför ålder.

Diagrammet visar hur sysselsättningsgraden har förändrats sedan 2006 (2005 finns med som jämförelse då socialdemokraterna styrde) och den ligger på samma nivå 2013 som 2006 då Alliansen tillträde. Det beror på att samtidigt som det har blivit fler jobb har befolkningen i arbetsför ålder ökat vilket gjort att andelen som har jobb inte har ökat. ”Jobben” har alltså inte ökat under deras styre.

Sysselsättning

 

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningen

I Alliansens valmanifest från 2010 står det att ”Vi tänker inte ge oss innan alla som kan och vill arbeta också ges möjlighet att få ett jobb.” Arbetslösheten har legat på en hög nivå under hela perioden. Att Alliansen inte har lyckats sänka den är ett gigantiskt misslyckande. Allt tal om utanförskap är utifrån detta mest tomma ord.

Betyg: underkänt

Arbetslöshet

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningen

Fattigdom

I samma valmanifest står det att ”Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop.” Hur har då fattigdomen (här mätt som relativ fattigdom) förändrats? Tyvärr har den stigit kraftigt som framgår av nästa diagram. Speciellt för ensamstående med barn har andelen som har en disponibel inkomst (efter skatt och bidrag) under 60 procent av medianinkomsten ökat från ca 20 procent till 30 procent. Alltså nästan var tredje ensamstående förälder lever under fattiga förhållanden. Kan knappast anses vara ett rättvist samhälle.

Betyg: underkänt

Fattigdom

 

Källa: SCB, Hushållens ekonomi

Ojämlikhet

”Världens minsta klyftor ska bli ännu lägre” sa Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal 2010. Så hur har det gått med inkomstskillnaderna? De har ökat vilket man ser om man jämför inkomstutvecklingen för de 10 procent med lägst disponibel inkomst med den tiondel med högst disponibel inkomst. De fattigaste har alltså inte ökat sin inkomst medan de rikaste har fått ca 100.000 kr mer.

Betyg: underkänt

Ojämlikht

 

Källa: SCB, Hushållens ekonomi 

Sjukskrivningarna

Under den förra socialdemokratiska mandatperioden (2002-2006) var sjukskrivningarna en av de frågor som Alliansen kritiserade mest. De menade att sjukersättningen var för generös vilket gjorde sjukskrivna bidragsberoende. För att minska sjukskrivningarna sänkte Alliansen sjukersättningen. Fram till 2009 sjönk de men har därefter börjat öka igen. Inte heller här har Alliansens politik fungerat.

Betyg: underkänt

Sjuka

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

Skolan

I valmanifestet från 2010 stod det även att ”Sverige ska ha en skola och utbildning i världsklass.” Ett sätt att kolla det är att se hur stor andel av eleverna i årskurs nio som saknar gymnasiebehörighet. Även här har Alliansen misslyckats. Som diagrammet visar har andelen ökat under deras åtta år vid makten.

Betyg: underkänt

Skolan

Källa: Skolverket

Jämställdheten

När det gäller jämställdheten skrev Alliansen i ovannämnt valmanifest att ”Vi vill att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att leva på sin lön…”. Som diagrammet visar har skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslöner inte minskat.

Betyg: underkänt

Jämstäldhet

Källa: SCB

Summering

Denna genomgång av jobben, fattigdomen, klyftorna, skolan, sjukskrivningarna och jämställdheten under Alliansens åtta år vid makten visar på försämringar eller status quo för dessa områden. Slutbetyget kan därför inte bli annat än underkänt. Det behövs nu en annan politik för att vända denna utveckling. Vi kan inte förlita oss på att den nya regeringen kommer att göra det så det är upp till oss alla att engagera sig för en bättre välfärd.

/Martin Villner, Gemensam Välfärd

Hur röstar en medborgare som vill ha ett stopp för vinst i välfärden?

En möjlighet är såklart en röst på Vänsterpartiet som gjort kravet till sin huvudfråga i valet. Den som föredrar att rösta på ett annat parti kan kryssa en kandidat som tagit ställning mot vinst i välfärden – oavsett partilinjen.

Folkkampanjens lokalgrupper i Malmö (Skåne) och Göteborg tog nyligen initiativ till en välfärdsenkät med en enda fråga:

”Vill du aktivt verka för ett stopp för vinstutdelning i välfärden?”

Flera socialdemokrater, miljöpartister och F!-kandidater har svarat JA på frågan.  De kandidater från Allianspartierna som svarat på enkäten vidhåller unisont välfärdsföretagens rätt till vinstutdelning (med något enstaka undantag). Inga sverigedemokrater har svarat på enkäten.

Se www.valfardskampanjen.se. Du hittar ”valenkätsvar” i menyn.

Gemensam Välfärds Nyhetsbrev – Augusti 2014

Hjälp till att sprida vinst-kampanjen!

Inför valet uppmanar Folkkampanjen för gemensam välfärd/Nätverket för Gemensam Välfärd väljarna att kryssa de kandidater som vill sätta stopp för vinst i välfärden. En enkät håller nu på att skickas ut till kandidater till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige där de får svara på frågan: ”Vill du aktivt verka för ett stopp för vinstutdelning i välfärden?”

På www.valfardskampanjen.se kommer namnen på de politiker som svarar ”JA” på vår fråga att publiceras.

Hjälp oss gärna att dela ut enkäten till allmänheten, men kanske främst för att dela ut till politiker i valstugorna så vi kan nå fler politiker! Finns på www.valfardskampanjen.se.

Debattartikel: Politiker – dags att ta ansvar för välfärden

I anslutning till ”vinst-kampanjen” har Gemensam Välfärd/Folkkampanjen för gemensam välfärd fått en debattartikel publicerad i SVT opinion.

”Efter flera års privatiseringar, avregleringar, skattesänkningar och New Public Management är det dags att konstatera att den nyliberala eran nått vägs ände, att det behövs en ny inriktning.”

Debattartikel: ”Marknaden tar inte samhällsansvar”

Potentialen till välfärdens vitalisering finns hos välfärdens bärare och utförare – personalen. Så, varför inte begrava vinstintresset i välfärden och istället utveckla modeller för hur arbetslivet kan demokratiseras?
Det undrar Gunilla Andersson, aktiv i nätverket Gemensam Välfärd Malmö i denna debattartikel.

Se filmen om välfärdsmanifestationen 10 maj

Folkkampanjen för Gemensam Välfärd genomförde 10 maj 2014 en riksomfattande manifestation. Här visas ett sammandrag (av Gunnar Lindholm) av manifestationen på Medborgarplatsen i Stockholm.

Medverkande är bla Johan Ehrenberg, Lina Westerlund, Hemtjänstupproret, Johnny Nadérus, SEKO, Nu bryter vi Tystnaden, Olof Buckard, Randiga Rut, Linje 17 mot rasism, Röstjärn, Jan Hammarlund, Anita Berger, Rapokalyps, Jan-Erik Gustafsson-Nej till EU, Sanna Tefke, Bortom Retro och Margareta Dahlqvist-DoroteaUpproret.

Spaningar av K G Wanngård

K-G Wanngård är LO ombudsman och aktiv i Gemensam Välfärd och en av landets mest anlitade föreläsare. Här gör K-G fem spaningar där politiken målas i lite tydligare färger.

Spaning 1 – Det ska löna sig att arbeta

Spaning 2 – Kvotering

Spaning 3 – Behövs facket?, Del 1

Spaning 3 – Behövs facket?, Del 2

Spaning 4 – Bidragsfusk-skatteflykt

Spaning 5, Del 1 – Sänk skatten så man får mer att leva för

Spaning 5, Del 2 – Sänk skatten så man får mer att leva för

Artikel av Göran Dahlgren om effekter och alternativ till den svenska sjukvårdens kommersialisering

Göran Dahlgren, aktiv i Gemensam Välfärd och gästprofessor vid University of Liverpool, redovisar i denna artikel väldokumenterade effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv.

Den europeiska arbetarrörelsen: politisk och ideologisk kris i ett allt mer auktoritärt EU

Asbjörn Wahl från Gemensam Välfärds systerorganisation For Velferdsstaten har skrivit en intressant artikel om de utmaningar och hinder som fackföreningarna nu står inför i EU. Det finns ett antal strukturella hinder som EU som överstatlig institution representerar samt interna politiska-ideologiska barriärer som hindrar fackföreningarna från att fullgöra sin roll i den aktuella situationen.

Medlemsmöte – GV Stockholm

Höstens första medlemsmöte är den 16 september kl. 18.00 (lokal meddelas på www.gemensamvalfard.se).

Huvudfrågan på mötet blir att resonera om valutgången och vilka konsekvenser det får för frågorna om den gemensamma Välfärden.

– Hur förändras förutsättningarna för den gemensamma välfärden i och med valutgången?

– Hur ska vi rikta in våra krafter?

– Vilka paroller blir särskilt viktiga och hur ska det fortsatta arbetet drivas?

Möt upp på detta viktiga möte, medlemmar som icke medlemmars!

Välfärdskonferens i Oslo 7 okt

For Velferdsstaten har en nationell konferens den 7 oktober i Oslo. Välfärdskonferansen 2014 är en möteplats for alle som önsker att stärke alliansener for välfärdsstaten, för utveckla offentlig sektor och för ett anständigt arbetsliv.

Programmet finns här.

_______________________________

Info om Gemensam Välfärd

- Våra Lokalgrupper

- Våra arbetsgrupper i Stockholm

- Hur du blir medlem i GV Stockholm

Artikel av Göran Dahlgren om effekter och alternativ till den svenska sjukvårdens kommersialisering

Göran Dahlgren, aktiv i Gemensam Välfärd och gästprofessor vid University of Liverpool, redovisar i denna artikel väldokumenterade effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv.

Här följer en kort sammanfattning på svenska:

Effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv:

– De sociala och geografiska skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet ökar.

– Patienter med små vårdbehov prioriteras ofta högre än de med stora vårdbehov.

– Ur ett hälsoperspektiv  viktiga men olönsamma förebyggande insatser marginaliseras.

– Resurser avsedda till vård går till aktieägare och företagsledning genom vinstuttag och lönsamt fusk.

– Skatteintäkter försvinner till skatteparadis och offentliga vårdcentraler säljs ut till rea-pris.

– Ökad administration och kontrollsystem stjäl tid och pengar för patientnära insatser.

– Offentligt finansierade privat vinstdriven vård kan bidra till ökad privat finansiering.

– Vårdens demokratiska förankring undergrävs av ett vilseledande språk och en kommersiell styrning av offentligt finansierad vård.

En positiv effekt av vårdval och andra marknadsorienterade reformer är ett ökat utbud av bl.a. vårdcentraler. Denna positiva effekt reduceras kraftigt genom att dessa offentligt finansierade vårdcentraler lokaliserats där det är lönsammast utan hänsyn till befolkningens behov av nya vårdcentraler. I praktiken har detta inneburit att tillgängligheten förbättrats för dem som redan har en god tillgänglighet.

Ökad valfrihet är en annan ofta åberopad positiv effekt. Termen ökad valfrihet har dock använts istället för ökad privatisering. I ett internationellt perspektiv – liksom i gällande Hälso-och sjukvårdslag – avser valfriheten möjligheter att välja läkare och/eller vårdcentral/sjukhus samt mellan olika behandlingsmetoder. I detta perspektiv finns sedan mitten av 1990-talet en unikt stor valfrihet inom den offentligt finansierade sjukvården.

När det gäller vårdens medicinska respektive upplevda kvalitet finns inga studier som visar att privat vinstdriven vård – generellt sett – är bättre än icke vinstdriven privat vård eller offentligt driven vård.

Slutligen kan konstateras att vårdens kostnads – effektivitet – dvs graden av måluppfyllelse vid givna resurser – är högre inom den icke vinstdrivna vården speciellt när det gäller att främja en god behovsbaserad  vård på lika villkor för hela befolkningen.

I artikeln redovisas vidare att  den svenska vårdens resultat vid internationella jämförelser under senare år tappat sin topp-position t.ex. när det gäller medicinskt  åtgärdbar dödlighet och ligger nu på en genomsnittlig nivå för alla OECD länder. Det innebär att svensk sjukvård halkar efter när det gäller att förhindra onödiga dödsfall dvs att människor  dör i sjukdomar som med god vård normalt inte leder till döden. I ett svenskt nationellt perspektiv kan samtidigt konstateras att en allt större andel av  befolkningen anser att vårdens kvalitet försämras och att förtroendet för vården minskat dramatiskt under de senaste åren. I vilken utsträckning dessa negativa trender beror på vårdens marknadsorientering och vinstdrivna privatisering är ännu inte klarlagt. Däremot kan man inte hävda att dessa reformer bidragit till att befolkningens förtroende för vården ökat.

Denna negativa utveckling som i många fall står i direkt strid med gällande Hälso-och sjukvårdslag och vårdpersonalens etiska principer måste brytas.  I artikeln aktualiseras ett antal alternativ till dagens marknadsorienterade och vinstdrivna reformer. Det övergripande målet för dessa förslag är att bidra till en bättre och jämlikare vård samtidigt som  möjligheterna att välja såväl vårdsystem, vårdgivare som typ av vård ökar. Avslutningsvis  belyses kortfattat de politiska förutsättningarna att avveckla den vinststyrda vården och utveckla en god vård på lika villkor för hela befolkningen.

Den europeiska arbetarrörelsen: politisk och ideologisk kris i ett allt mer auktoritärt EU

Asbjörn Wahl från Gemensam Välfärds systerorganisation For Velferdsstaten har skrivit en intressant artikel om de utmaningar och hinder som fackföreningarna nu står inför i EU. Det finns ett antal strukturella hinder som EU som överstatlig institution representerar samt interna politiska-ideologiska barriärer som hindrar fackföreningarna från att fullgöra sin roll i den aktuella situationen.

 

 

Hjälp till att sprida vinst-kampanjen!

Inför valet uppmanar Folkkampanjen för gemensam välfärd/Nätverket för Gemensam Välfärd väljarna att kryssa de kandidater som vill sätta stopp för vinst i välfärden. En enkät håller nu på att skickas ut till kandidater till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige där de får svara på frågan: ”Vill du aktivt verka för ett stopp för vinstutdelning i välfärden?

På www.valfardskampanjen.se kommer namnen på de politiker som svarar ”JA” på vår fråga att publiceras.

Hjälp oss gärna att dela ut enkäten till allmänheten, men kanske främst för att dela ut till politiker i valstugorna så vi kan nå fler politiker!

Enkäten finns här för utskrift.

Debattartikel: Politiker – dags att ta ansvar för välfärden

Gemensam Välfärd/Folkkampanjen för gemensam välfärd fick en debattartikel publicerad i SVT opinion idag.

Efter flera års privatiseringar, avregleringar, skattesänkningar och New Public Management är det dags att konstatera att den nyliberala eran nått vägs ände, att det behövs en ny inriktning.”

 

 

Spaningar av K G Wanngård

K-G Wanngård är LO ombudsman och aktiv i Gemensam Välfärd och en av landets mest anlitade föreläsare. Här gör K-G fem spaningar där politiken målas i lite tydligare färger.

spaning 1 – Det ska löna sig att arbeta

spaning 2 – Kvotering

spaning 3 – Behövs facket?, Del 1

spaning 3 – Behövs facket?, Del 2

spaning 4 – Bidragsfusk-skatteflykt

spaning 5, Del 1 – Sänk skatten så man får mer att leva för

spanning 5, Del 2 – Sänk skatten så man får mer att leva för

 

 

 

Se filmen om välfärdsmanifestationen 10 maj

Folkkampanjen för Gemensam Välfärd genomförde 10 maj 2014 en riksomfattande manifestation. Här visas ett sammandrag (av Gunnar Lindholm) av manifestationen på Medborgarplatsen i Stockholm. Medverkande är bl a :Johan Ehrenberg, Lina Westerlund, Hemtjänstupproret, Johnny Nadérus, SEKO, Nu bryter vi Tystnaden, Olof Buckard, Randiga Rut, Linje 17 mot rasism, Röstjärn, Jan Hammarlund, Anita Berger, Rapokalyps, Jan-Erik Gustafsson-Nej till EU, Sanna Tefke, Bortom Retro och Margareta Dahlqvist-DoroteaUpproret.

 

Efter New Public Management (NPM)

Gemensam Välfärds vårdgrupp har tagit fram ett PM om vad som kan komma efter NPM inom vården. Ladda ned det här.