remissvar på utredningen Effektiv vård

Gemensam Välfärds vårdgrupp i Stockholm har skrivit ett remissvar på utredningen Effektiv vård.

Gemensam Välfärd Stockholm ​​REMISSVAR​​
​​​​2016 05 17

​​​​Socialdepartementet

Effektiv vård SOU 2016:2. Dnr S2016/00212/FS

Gemensam Välfärd är en partipolitiskt obunden organisation som driver kravet på en stark välfärd i offentlig regi. För närmare information om Gemensam Välfärd, se www.gemensamvalfard.se Vi har tagit del av utredningen Effektiv vård och diskuterat dess slutsatser tillsammans med företrädare för utredningen, fackliga organisationer och andra intresserad. Vi vill avge följande remissvar:

En styrka i utredningen är att sjukvårdens organisation granskas med utgångspunkt från ett patientperspektiv med särskild betoning på de äldre multipelsjuka patienterna.

En annan styrka är att utredningen visserligen har en positiv grundsyn på den svenska sjukvården men samtidigt tar upp ett antal avgörande strukturella problem och föreslår radikala förändringar av vården.

Utredningen har dock inte, sannolikt av politiska skäl, tagit upp viktiga frågor som vem som skall vara huvudman för vården och den privatisering som skett av delar av vården, framför allt i Stockholms län. Slutsatsen av utredningens debatt är emellertid att sjukvården måste stå under en samlad nationell kontroll och att etableringsfrihet som följer av lagen om vårdval inte är förenlig med en jämlik vård.

Utredningen konstaterar att primärvården har en alldeles för svag ställning inom den nuvarande sjukvårdsorganisationen. Det måste ske en betydande överföring av resurser till primärvården. Resurserna är också ojämnt fördelade regionalt och med avseende på socioekonomi. En förstärkt primärvård bör också ha ett jouransvar med krav på remiss till sjukhusvård. Lagstiftningen bör också förändras så att primärvården har ett tydligt ansvar för befolkningens vård också i akuta situationer.

Utredningens förslag kan tillstyrkas men detta kräver en kraftigt utbyggd primärvård, vilket kräver ett rejält tillskott av resurser och inte kan lösas enbart genom en omfördelning. Även om utredningen inte säger detta rent ut är utredningens förslag inte förenliga med etableringsfrihet och de nuvarande reglerna för vårdval. Den som är huvudman för vården måste också ha möjlighet att styra resurserna dit behoven är störst och ha bestämmanderätt över placeringen av nya vårdcentraler. Utredningens förslag förutsätter en primärvård med ett tydligt befolknings- och områdesansvar.

Utredningen konstaterar att patienter med multipla och kroniska sjukdomar, särskilt äldre, hamnar i en mycket svår situation inom dagens splittrade vårdorganisation.
Sjukdomsinsatserna är splittrade på en rad vårdgivare som skall samarbeta med kommunal hemtjänst och sjukvård. Särskilt elakartad är situationen i Stockholm där både kommunens och landstingets verksamheter är uppdelade på en rad vårdvalssystem som täcker helt olika områden. Detta leder till en synnerligen ineffektiv vård, där patienter bollas mellan olika vårdgivare och hamnar på sjukhusens akutmottagningar i onödan.

Eftersom utredningen inte anser det realistiskt att för närvarande upphäva vårdvalet inom primärvården, föreslår man istället en särskild vårdorganisation där kommunens och landstingets resurser sammanförs till en gemensam organisation för äldre multipelsjuka, en grupp som står för en stor del av de samlade vårdbehoven. Bättre skulle vara att helt upphäva etableringsfriheten och planera med utgångspunkt från en primärvård med tydligt områdesansvar till vilken man knyter geriatriska och andra specialistresurser samt de kommunala sjukvårds- och omsorgsresurserna.

Det är mycket bra att utredningen tydligt tar ställning mot de nuvarande formerna för ekonomistyrning av sjukvården med New Public Management som tydligaste inslag.
Ekonomistyrningen bidrar i hög grad till att förlama personalens arbetsglädje och kreativitet och måste ersättas av en styrning som utgår från behov och främjar kontinuitet utan att man måste snegla på ersättningssystemen. Utredningen konstaterar att det skett en tillväxt av sjukvårdens centrala administration samtidigt som den lokala administrationen i stor utsträckning lagts över på vårdpersonalen.

En slutsats är att NPM och ekonomistyrning kraftigt har bidragit till att vården blivit mindre effektiv.

Det är bra att utredningen lyfter fram bristen på vårdplatser som ett av sjukvårdens stora problem. Bristen på vårdplatser leder inte bara till att patienter far illa. Den innebär en ökad arbetsbörda och sämre arbetsmiljö, bland annat på sjukhusens akutmottagningar.

Utredningen lyfter också fram sjukvårdens usla utbildnings- och personalplanering som bland annat lett till en stor brist på undersköterskor och specialistsjuksköterskor. Trots mångåriga signaler om en utbyggd primärvård utbildas alldeles för få allmänläkare.

Allt detta talar för att det måste finnas ett tydligt nationellt planeringsansvar för sjukvården. Utredningen går inte in i huvudmannaskapsfrågorna men det är helt klart att det måste ske förändringar både med ett större nationellt statligt ansvar och en ökat kommunalt ansvar för primärvården.

En effektiv sjukvård kommer att behöva betydande resurstillskott de närmaste åren och utredningen visar tydligt att vi inte har råd med privatiseringar och vårdval inom vården.

Galleri

”Med TTIP-avtalet riskeras skyddet för hälsa och miljö”

Inte ett handelsavtal. Förhandlingsdokumenten om TTIP-avtalet läcktes i förra veckan. När det gäller miljön är EU:s förslag dåliga och USA:s ännu värre. Det är därför anmärkningsvärt att den svenska regeringen hittills ställt sig odelat positiva till TTIP-avtalet, skriver Johanna Sandahl, … Continue reading

Länk

”Marknadshyror skapar ännu mer orättvisa”

Att tränga ihop trångbodda och låginkomsttagare i hyres­rätt ännu mer är fel väg att åstadkomma ett bättre utnytt­jande av bostadsbeståndet. Det skriver bostadsdebat­törerna Peder Palmstierna och Sven Bergenstråhle och menar att det är bättre att rikta in sig på den statsunderstödda delen – bostadsrätter och villor.

http://www.svd.se/ge-hyresratten-likvardiga-villkor/om/naringsliv:debatt

SvD 13.5-16

Peter L

DN-debatt om narkotikarelaterade dödsfall

I DN har pågått en debatt om narkotikarelaterade dödsfall. Tre forskare, bl a Anna Fugelstad medlem i Gemensam Välfärd vårdnätverk har kritiserat Socialstyrelsen för att ”mörka” en faktisk ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Socialstyrelsen har replikerat där man vidhåller sina ståndpunkter. En slutreplik har sedan skrivits av forskarna.

http://www.dn.se/debatt/faktisk-okning-av-antalet-narkotikadodsfall-morkas/

http://www.dn.se/debatt/repliker/vi-kommer-att-forbattra-dodsfallsstatistiken/

http://www.dn.se/debatt/repliker/ifragasattande-utan-saklig-grund/

Gemensam Välfärd arrangerade våren 2015 ett seminarium om Missbruksvårdens kris – medikalisering och marknadsstyrning skördar människoliv där också narkotikarelaterade dödsfall behandlades. Seminariet resulterade i ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift. Flera artiklarna där handlar om narkotikarelaterade dödsfall och om medikaliseringen av vården. – Här är länken till temanumret:

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt

Seminariet filmades och hittas på Gemensam Välfärd hemsida http://gemensamvalfard.se/filmer/

Kriminalisera tjänster vars syfte är skatteflykt

Politiker på nationell och internationell nivå måste inse att det krävs samarbete i stället för konkurrens och ett skarpt regelverk som kan sticka hål på skattesmitarindustrins varböld, skriver tre representanter för nätverket Tax Haven Free.

· Carina Nilsson, (S) kommunalråd Malmö

· Bertil Dahl, (V) kommunalråd i Kalmar

· Gunilla Andersson, Nätverket för Gemensam Välfärd

· Dagens samhälle 20.4-16

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kriminalisera-tjaenster-vars-syfte-aer-skatteflykt-24360

Och här är en bild av vilket ”Skatteparadis” Sverige blivit

http://www.aftonbladet.se/debatt/article22610451.ab

GLOBAL EKONOMI. VARFÖR BLEV RIKA LÄNDER RIKA OCH VARFÖR FÖRBLIR FATTIGA LÄNDER FATTIGA?

Boken ”Global ekonomi. Hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga” av Erik S. Reinert handlar om ekonomisk utveckling i dagens globala värld. Den visar hur rika länder utvecklades genom en kombination av statlig intervention, protektionism och strategiska investeringar – snarare än genom frihandel.

Erik S. Reinert är norsk ekonom, i dag professor vid universitetet i Tallinn University of Technology. Han är specialiserad på utvecklingsekonomi och ekonomisk historia.

Boken har översatts till 19 språk. I Financial Times skrev Martin Wolf: ”Till skillnad från många kritiska böcker om vår tids globalisering är det här en seriös bok skriven av en seriös person. Den förtjänar att läsas.”

Läs Jan Wiklunds referat från seminariet där boken presenterades:
https://gemensam.wordpress.com/2016/04/13/har-vi-natt-brytpunkten/

Här kan du köpa boken direkt från förlaget:
säljblad global

Gemensam Välfärds Nyhetsbrev

Nr 2 2016

Skolans inre utveckling 27 april, kl 18.00 ABF-huset

Vilka förutsättningar krävs för att lärare och rektorer ska bli mer delaktiga i och ägare av såväl problemformuleringar som utveckling av lösningar? Jan Åke Fält, gymnasielärare i matematik och samhällskunskap, Värmdö gymnasium: ”Lärarprofessionen på riktigt-detta krävs”. Johanna Stjernlöf, utvecklingsledare Ekerö kommun: ”Skolans och undervisningens utveckling-bortom lärarlyft och statsbidrag”.

Mötet är en del av en seminarieserie om skolan och dess villkor som GV´s Skolgrupp anordnar i samarbete med Nätverket för en likvärdig skola och Skola och Samhälle.

Seminarium om ESO- rapport om sjukförsäkring – 27 april
Diskussion med författarna till den nya rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO 2016:2) med förslag om förändringar i sjukförsäkringssystemet.

Hur kan en effektiv och jämlik vård utformas? – 10 maj
Den uppmärksammade utredningen En effektiv vård presenteras av utredaren Göran Stiernstedt och diskuteras sedan av företrädare för vården.

Hur kan en effektiv och jämlik vård utformas?

Den uppmärksammade utredningen En effektiv vård presenteras av utredaren Göran Stiernstedt och diskuteras sedan av företrädare för vården.
Utredningen anser att den svenska sjukvården är för ”sjukhustung”, primär-vården måste stärkas. Den ska vara patientens första kontakt med vården dygnet runt och ”remiss” ska krävas för akutbesök på sjukhus. Man föreslår att detaljstyrningen ska minska kraftigt och ersättningssystemen förenklas men också att den nationella styrningen bör stärkas. Man anser att vårdvalen har lett till fragmentisering och bristande kontinuitet. Primärvård som avser äldre med omfattande behov bör därför utföras gemensamt med kommunens vård och omsorg i en ny organisationsform där inte vårdval ska gälla.
Deltagare
Göran Stiernstedt, utredare Effektiv vård SOU 216:2
Karl Sallin, ordf i Läkarsällskapets projektgrupp En värdefull vård
Lisbeth Löpare-Johansson, Vårdstrategisk chef, Vårdförbundet
Karin Båtelsson, v ordf i Läkarförbundet
Nasim Farrokhnia, verksamhetschef på akutmottagningen, Södersjukhuset

Moderator
Gunnar Ågren, Gemensam Välfärd
Tisdag 10 maj kl 18.00 i ABF-huset, Sveavägen 41

Video

Se Carema Memorial Day 2016 på video

Missade du Carema Memorial Day 2016? Här kan du se seminariet på video:

Gemensam Välfärd i Stockholm arrangerar för fjärde året Carema Memorial Day, för att belysa utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn och den verksamhet som bedrivs av vinstdrivande aktörer.
Hur styr vinstintresset vården?
Regeringen har tillsatt en Välfärdsutredning, som ska vara klar
november, 2016 för att pröva hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Ilmar Reepalu,
regeringens utredare kommer att berätta om utredningen.

Deltagare är:
Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet
Torbjörn Dalin. Utredare/ekonom på Kommunal
Ilmar Reepalu, fd kommunalråd(s) i Malmö
Kent Werne, författare

Vi är glada att berätta att journalisten Kent Werne tilldelats Gemensam Välfärds Caremapris för sitt oförtröttliga arbete med att avslöja systemfel och girighet inom välfärdssektorn. Kent har gett ut flera böcker och skriver bl.a. för ETC och Dagens Arena.

Bygg bort bostadsbristen – men hur?

Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län (Läget i länet, Bostadsmarknaden i Stockholms län 2012) finns ett ackumulerat underskott på bostäder i Stockholms län, som motiverar byggandet av 300.000 lägenheter på 15 år. Underskottet beror på folkökning (ca 30.000 per år) kopplat till ett otillräckligt byggande under 25 års tid.

Folkökningen beror i första hand på födelseöverskott och inflyttning från andra länder. Bara runt 15 % kommer från övriga Sverige. Även om på något vis växtkraften i övriga landet skulle förbättras skulle det inte påverka Stockholms tillväxt märkbart.

Bristen på bostäder resulterar i
– Prisökning, enligt lagen om tillgång och efterfrågan, vilket leder till
– Segregation; bostadsstandardens beroende av ekonomiska tillgångar blir alltmer extrem
– Osäkerhet; alltfler tvingas ta till tillfälliga lösningar och många unga hindras att bilda egna hushåll

Skälen till att det byggs så lite är flera.

– Det råder brist på detaljplanerad mark att bygga på (Markpriser, markbrist och byggande, Boverket 2015). På grund av dyra planeringsprocesser har kommunerna slutat att vara framförhållande, och planerar nästan bara då det finns markägare eller byggintressen som trycker på.
– Dessa vill av förklarliga skäl inte att det byggs för mycket eftersom marknaden är oligopolistisk. Av samma skäl blir byggena onödigt dyra; byggkostnaderna i Sverige ligger ca 25 % över de normaleuropeiska.
– Ett politiskt motstånd mot byggande kan också ha byggts upp. Allt fler, i synnerhet i politiskt inflytelserika skikt, har satt sig i stor skuld för bostadsrätter och kan vara rädda för att dessa förlorar i värde genom ökat utbud.
– Övertro på att marknaden löser sina egna problem av sig själv har också förlamat politiken under en hel generation.

Det skulle alltså behöva byggas ungefär 20.000 lägenheter om året. Hur ska detta gå till – samtidigt som man helst också löser andra problem? Exempelvis behöver Stockholm bli ekologiskt hållbart samtidigt som segregationen – bland Europas värsta! – behöver minska.

Använd de kommunala bostadsbolagen

Redan för mer än hundra år sen konstaterade man över hela i-världen att marknaden i växande storstäder inte klarade av att förse alla nytillkomna med bostäder. Man skapade därför kommunala bostadsbolag med syftet att öka tillgången till nivå med efterfrågan genom att bygga så mycket de kunde. Efter miljonprogrammets baksmälla föll detta syfte i stort sett i glömska.

Glädjande nog har Sundbybergs kommun, och nu nyligen också Stockholms, beslutat återuppliva denna de kommunala bostadsbolagens existensberättigande. Andra kommuner måste också ta sitt ansvar. Mer???

Avsätt stora områden till kvartersmark

Men inte heller de kommunala bostadsbolagen kan bygga om det saknas kvartersmark.

För 150 år sen avsatte Stockholms stad ett område större än den då byggda staten till kvartersmark att bygga på. Något liknande skulle behövas idag. Det finns två möjligheter:

Dels kan man utnyttja det faktum att befintlig tomtmark är dåligt utnyttjad överallt utom i innerstan (innerstan har ungefär fyra gånger så många boende och fjorton gånger så många arbetande per ha som närförorterna). Det skulle vara möjligt att låta ägaren till denna tomtmark bygga efter behag – eventuellt med olika piskor och morötter i form av ett byggfrämjande skattesystem – så länge vissa generella byggregler upprätthålls. Det behövs också en del kompletterande infrastruktur. Detta är en metod som har rekommenderats för att ge London ett tillskott på en miljon bostäder (Completing London’s Streets, Savills Research Report to the Cabinet Office, 2016).

Dels kan man utnyttja mark som idag används som bullerzoner runt motorleder. Bara bullerzonerna runt E4 är lika stora som innerstan. Detta kräver förstås att dessa leder graderas ner till vanliga gator i den mån deras trafik är måttligt hög, eller om trafiken är hög gräva ner körbanorna i schakt eller tunnlar. Detta är en metod som har beslutats i Helsingfors (Generalplan för Helsingfors, 2013).

Det är viktigt att nya bostäder byggs rimligt centralt, för att minimera behovet av transporter, både av miljö-, resurs- och klimatskäl och av hälso- och levnadsstandardsskäl. Det är, som Stockholms myndigheter konstaterade redan på 40-talet, inte rimligt att man ska vara tvungen att lägga ner mer än en timme om dagen på att resa till och från jobbet. ”Centralt” betyder rimligtvis ungefär ”det område som redan täcks av t-banan”, plus Lidingö och Sicklahalvön (som snarast bör få t-bana).

Förenkla planprocessen

Men för att detta ska få någon effekt bör dagens komplicerade planprocesser förenklas så de inte tar storleksordningen tio år. Det finns ingen anledning att kommunens tjänstemän ska befatta sig med detaljer på varje enskilt hus för sig – sådana kan slås fast genom generella regler och minimistandarder. Deras uppgift bör vara att stå för det övergripande, i form av generalplaner, och för den infrastruktur som nu vanligen eftersätts. Exempelvis behövs ett spårnät som kompletterar det orimligt centrumfixerade t-banenätet, så att fler platser än T-centralen blir centrum.

På detta vis kan kommunerna återerövra initiativet, som idag ligger hos byggbolag och markägare. Om det blir billigt att bostadsplanera blir det lättare att leva upp till behovet av bostadsplanering.