Author Archives: Johan Norlin

Det medicinska perspektivet och psykiatrin

Allt fler diagnoser medikaliseras idag, det vill säga behandlas med läkemedel på bekostnad av andra behandlingsmetoder. Läkemedelsindustrin är en stark påtryckningsfaktor. – Men vad får det för konsekvenser för patienten?
Möte på ABF-huset 9 maj 2017 med bland andra Gunnar Ågren, fd generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.
https://www.youtube.com/watch?v=JmzSEiUXR_o

Undernäring hos äldre personer

Socialstyrelsen kom just med en rapport om att 40 000 äldre personer lider av undernäring. Yngve Gustafson, professor i geriatrik hävdar att det handlar om 75 000 personer.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23924464.ab

Kritik av New Public Management

Per Molander har skrivit en mycket kritisk -rapport Dags för omprövning -en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet.

Han är där mycket kritisk till NPM och till privatisering av offentlig sektor.

http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2015/08/2017_1-Dags-f%C3%B6r-ompr%C3%B6vning.pdf

Här är en länk till ESO-seminariet där rapporten presenterades av Per M och kommenterades av bl a Laura Hartman och Stefan Fölster

https://www.svtplay.se/video/12954660/svt-forum/svt-forum-30-mar-09-00-1

Rapporten har förbigåtts med tystnad i media vilket kommenteras här av Björn Elmbrandt

http://www.dagensarena.se/opinion/med-storsta-mojliga-medietystnad/

Den marknadsstyrda beroendevården * från drogfria behandlingsalternativ till medikalisering och medicinering

* LARO-behandling – Den svåra balansen mellan en livräddande behandling med metadon och dödliga förgiftningar med samma läkemedel.

* Situationen på ”plattan ” – Förekomst av personer i LARO-behandling som köper och säljer droger och vilka konsekvenser det får för droghandeln i stort.

* Situationen inom Socialtjänsten – Hur medikalisering, byråkratisering och ekonomistyrning enligt NPM (New Public Management ) påverkar socialtjänsten.

Den marknadsstyrda beroendevården maj-17

Det medicinska perspektivet och psykiatrin – om marknadsstyrning och medikalisering

Allt fler diagnoser medikaliseras idag, det vill säga behandlas med läkemedel på bekostnad av andra behandlingsmetoder. Läkemedelsindustrin är en stark påtryckningsfaktor. – Men vad får det för konsekvenser för patienten?

Medikalisering av psykiatrin 9.5-17

Dags för omprövning – en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet

Rapportens författare Per Molander menar att resultaten av de senaste årens privatiseringar är blandade, men att de förväntade effekterna − höjd effektivitet, bättre kvalitet och sänkta totala utgifter – ofta har uteblivit. De genomförda reformerna bör därför omprövas. Rapporten diskuterar även alternativa vägar till bättre styrning samt vilken roll resultatstyrning, utvärdering och analysmyndigheter kan spela i sammanhanget.
http://eso.expertgrupp.se/rapporter/politiken-forvaltningen/

Nytt flygblad: Vinnare och förlorare i välfärden

Barbara Bergström, Rune Tedfors, Björn Savén, Henrik Borelius, Jan Emanuel Johansson, Ole Salsten, Mikael Fahlander – känns namnen igen?

Välfärdskampanjen i Göteborg och Gemensam Välfärd har satt ihop ett flygblad där några av de som blivit rika på vinstjakten i välfärden presenteras och vad de tjänat. Flygbladet kommer att delas ut första gången vid nästa veckas S-kongress i Göteborg men även användas vid kommande aktiviteter på stan, tex på 1a maj. Tanka gärna hem och skriv ut. Du kan också beställa färdigtryckta ex från hakan[at]sundbergs.net.

Flygbladet: Vinnare-förlorare

PS. Vinstjakten fortsätter. Häromdagen kunde vi läsa detta när Ambea börsnoterades: ”Själv köpte Fredrik Gren aktier för sex miljoner när riskkapitalbolagen som ägde tog in honom som VD direkt efter Caremaskandeln. Dessa aktier är i dag värda drygt 50 miljoner kronor.” i SVT Nyheter

Carema Memorial Day 2017

KRIS I SVENSK SJUKVÅRD OCH ÄLDREOMSORG
Gemensam Välfärd arrangerar för femte året, Carema Memorial Day.
Ensamhet, undernäring, bristande kontinuitet och tid är ord som förknippas med äldreboenden och hemtjänst. Professor Yngve Gustafson har bl a i TV-program givit dem en konkret innebörd men också visat vad man kan göra åt situationen. Brist på vårdplatser och personal, dåliga arbetsförhållanden och resursbrist, privatisering och vinstjakt, konkurrens i stället för samarbete och en förödande pinnjakt med NPM-systemet präglar sjukvårdssystemet. Författaren Mikael Nyberg har beskrivit och analyserat orsakerna till dagens alarmerande situation inom sjuk- och äldrevården.

Medverkande:
Teater 4
Yngve Gustafson, professor i geriatrik, Umeå Universitet
Mikael Nyberg, författare

Samt utdelning av årets Caremapris. En årlig utmärkelse som Gemensam Välfärd delar ut så länge som vinstdrivna företag finns i vården.

Carema memorial day – 2017

Välfärdsutredningen, det operativa kapitalet och varför näringslivet är så upprört

Välfärdsutredningen föreslår en vinstbegränsning på avkastningen på det sk operativa kapitalet. Det är ett genomtänkt förslag för att minska vinstdriften inom den offentliga välfärden. Mycket återstår, men utredningens förslag är ett steg i rätt riktning – vilket också näringslivets reaktion visar.

Välfärdsutredningen hade enligt sina direktiv som syfte att ”säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedd för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”. Utredningen prövar olika vägar för att nå dit; ändrade målformuleringar för aktiebolag, särskilda bolag med vinstbegränsning (SVB-bolag), utdelningsbegränsningar, bemanningskrav och kvalitetskrav. Man finner att dessa vägar inte är framkomliga utan väljer en annan metod; att föreslå en vinstbegränsning som ska gälla avkastningen på det operativa kapitalet. Denna konstruktion är central för utredningen och skapar också en förståelse för varför näringslivet är så upprörd över utredningens förslag.

Det operativa kapitalet är det egna kapital som ägaren går in i verksamheten med. På välfärdsområdet är detta kapital lågt i förhållande till omsättningen av verksamheten. Investeringar är här i form av byggnader, maskiner, utrustning o likn låga i jämförelse med annan tjänsteproduktion. Det är framförallt personalen som kostar. Avkastningen på operativt kapital inom utbildningsområdet är, enligt utredningen, 34 %, inom hälso- och sjukvård 51 % och sociala insatser 72 %. I genomsnitt för välfärdstjänster 47 %. Detta ska jämföras med övrigt tjänsteproduktion där avkastningen ligger på 10 %. Därav förslaget från utredningen att vinstbegränsningen på välfärdsområdet ska vara 10 %

Det är därför näringslivet har kastat sig in på välfärdsområdet och vill fortsätta att expandera där.

Ett konkret exempel. Den som vill starta ett företag inom renhållning måste investera i ett antal sopbilar som vardera kostar säkert en miljon kronor. Det krävs garage, verktyg för reparation och service mm. Personalkostnaden är låga jämfört med investeringar, underhåll och nyinvesteringar. Sedan ska man delta i upphandling där priset pressas i konkurrens med andra. Avkastningen på det egna insatta kapitalet blir lågt.

Jämför detta med en skola. Man hyr in sig i lediga lokaler i en kontorsfastighet eller i ett hyreshus, gör vissa ombyggnader och köper en del inventarier. Investeringar som är oändligt mycket mindre än de för renhållningsföretaget. Man anställer lärare och annan personal. Fri etablering och en väl tilltagen skolpeng garanterar omsättningen. Avkastningen på det relativt sett ringa kapital man satsar själv blir hög. För att öka avkastningen ytterligare anställer men färre och outbildade lärare, ratar de mest krävande eleverna, drar in på bibliotek etc.

Inte att undra på att näringslivet vill ha kvar händerna direkt ner i skatt(e)kistan. Att sänka avkastningen från 50% till 10 % måste av dem uppfattas som ren konfiskation. Därför deras aggressiva motstånd.

Utredningens förslag är därför väl genomtänkt för att minska vinstdriften inom den offentliga välfärden. Mycket återstår men det är ett steg i rätt riktning – vilket också näringslivets reaktion visar.

Peter Lorentzon, Gemensam Välfärd Stockholm

Morgondagens primärvård

Den svenska sjukvården är på många sätt i kris En del av krisen beror på den underdimensionerade primärvården. Gemensam Välfärd har tagit fram en skrift som kortfattat beskriver bakgrunden till dagens förhållanden och förslag till strategiska förändringar inför morgondagens primärvård. Den är inte ett detaljerat primärvårdsprogram utan belyser främst några övergripande styr- och strukturfrågor som behöver diskuteras.

morgondagens primärvård