Category Archives: Bostad

Bygg bort bostadsbristen – ny utgåva

Nu finns Gemensam Välfärds skrift om bostadsbyggande i en ny utgåva. Redaktör Jan Wiklund.
http://gemensamvalfard.se/wp-content/uploads/2012/02/bygg-bort-bostadsbristen-version2.pdf

Gemensam Välfärd på Socialistiskt Forum

Här är programmet för Socialistiskt Forum den 26 november

http://www.abfstockholm.se/socforum/

Gemensam Välfärd har tre seminarier
– Om bostadspolitik ”Bygg gärna men inte här”. Kl 11.15-12.00. Arrangeras tillsammans med Vänsterpartiet
– ”Medikalisering och marknadsstyrning”. Kl 16.00-16.45.
– ”Slutstriden om vinster i välfärden.” Kl 16.15-18.00. Arrangeras tillsammans med Katalys. – Programblad för det mötet bifogas.

Tyvärr hade programläggarna lyckats placera två av våra seminarier samtidigt.

Här är också ett event om mötet som Katalys gjort. https://www.facebook.com/events/1806519299561027/

Bygg bort bostadsbristen – men hur?

Gemensam Välfärd har gett ut en skrift om bostadsbyggande med Jan Wiklund som redaktör:

Det saknas 300.000 lägenheter i Storstockholm, beroende på släpphänthet under 25 års tid.
 Dessa går att bygga på ett sådant sätt att Stockholm blir bättre – om
– de kommunala bostadsbolagen lever upp till sitt existensberättigande och bygger så mycket de kan
– kommunerna upplåter ett överflöd av byggrätter på befintliga tomter och längs vägar där mark lämnats obebyggd
– planeringstider kapas genom att kommunerna reglerar sina önskemål via generella normer och låter fastighetsägare och byggbolag sköta alla detaljer.
– oanvänt kapital som hopas på olika konton drivs in i produktiva investeringar.
Hur detta kan gå till visas i detta häfte.
Bygg bort bostadsbristen

En provisorisk utopi

Arena idé har gett ut en intressant rapport om stadsbyggande. Den är skriven av Johannes Åsberg som är Socialdemokraternas förstanamn i stadsbyggnadsnämnden i Göteborg: http://www.arenaide.se/rapporter/ny-tid-rapport-1-johannes-asberg-en-radikal-och-progressiv-stadspolitik-en-provisorisk-utopi-2/

Vi ska bygga mycket och vi ska bygga blandat

Det byggs mer än på 40 år i Göteborg. För att inte öka segregationen kräver staden att olika typer av bostäder byggs, skriver Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd och ordförande i byggnadsnämnden.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/vi-ska-bygga-mycket-och-vi-ska-bygga-blandat-1.3924364

Socialistiskt Forum 26 november

Gemensam Välfärd kommer att arrangera tre seminarier på Socialistiskt Forum

– Om vinster i välfärden med bl a Ilmar Reepalu, Daniel Suhonen och Jonas Sjöstedt. Arrangeras tillsammans med Katalys
– Om bostadspolitik. Arrangeras tillsammans med Vänsterpartiet
– Om missbruk och medikalisering.

Information om hela programmet för Socialistiskt Forum kommer att finnas på http://abfstockholm.se/

Inför snabbspår även på bostadsmarknaden

Karin Wanngårdh (S) och Roger Mogert (S) skriver i Dagens Samhälle om bostadsbyggande:

”Kommunerna har tio veckor på sig att handlägga ett bygglov. Staten har ingen anledning att låta överklagandeprocessen ta längre tid än så. Vi vill att staten inför ett krav på avgörande för överklaganden inom tio veckor, på samma sätt som staten ställer krav på kommunen gällande bygglov.”

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/infoer-snabbspar-aeven-pa-bostadsmarknaden-27821

Sammanbrott i de bostadsplitiska samtalen

Här är regeringens 22 punkter om bostadspolitiken efter att förhandlingarna med alliansen brutit samman

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/
pdf/2016/pm/sammanfattning-av-regeringens-forslag-22-steg-for-fler-bostader

Länk

”Marknadshyror skapar ännu mer orättvisa”

Att tränga ihop trångbodda och låginkomsttagare i hyres­rätt ännu mer är fel väg att åstadkomma ett bättre utnytt­jande av bostadsbeståndet. Det skriver bostadsdebat­törerna Peder Palmstierna och Sven Bergenstråhle och menar att det är bättre att rikta in sig på den statsunderstödda delen – bostadsrätter och villor.

http://www.svd.se/ge-hyresratten-likvardiga-villkor/om/naringsliv:debatt

SvD 13.5-16

Peter L

Bygg bort bostadsbristen – men hur?

Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län (Läget i länet, Bostadsmarknaden i Stockholms län 2012) finns ett ackumulerat underskott på bostäder i Stockholms län, som motiverar byggandet av 300.000 lägenheter på 15 år. Underskottet beror på folkökning (ca 30.000 per år) kopplat till ett otillräckligt byggande under 25 års tid.

Folkökningen beror i första hand på födelseöverskott och inflyttning från andra länder. Bara runt 15 % kommer från övriga Sverige. Även om på något vis växtkraften i övriga landet skulle förbättras skulle det inte påverka Stockholms tillväxt märkbart.

Bristen på bostäder resulterar i
– Prisökning, enligt lagen om tillgång och efterfrågan, vilket leder till
– Segregation; bostadsstandardens beroende av ekonomiska tillgångar blir alltmer extrem
– Osäkerhet; alltfler tvingas ta till tillfälliga lösningar och många unga hindras att bilda egna hushåll

Skälen till att det byggs så lite är flera.

– Det råder brist på detaljplanerad mark att bygga på (Markpriser, markbrist och byggande, Boverket 2015). På grund av dyra planeringsprocesser har kommunerna slutat att vara framförhållande, och planerar nästan bara då det finns markägare eller byggintressen som trycker på.
– Dessa vill av förklarliga skäl inte att det byggs för mycket eftersom marknaden är oligopolistisk. Av samma skäl blir byggena onödigt dyra; byggkostnaderna i Sverige ligger ca 25 % över de normaleuropeiska.
– Ett politiskt motstånd mot byggande kan också ha byggts upp. Allt fler, i synnerhet i politiskt inflytelserika skikt, har satt sig i stor skuld för bostadsrätter och kan vara rädda för att dessa förlorar i värde genom ökat utbud.
– Övertro på att marknaden löser sina egna problem av sig själv har också förlamat politiken under en hel generation.

Det skulle alltså behöva byggas ungefär 20.000 lägenheter om året. Hur ska detta gå till – samtidigt som man helst också löser andra problem? Exempelvis behöver Stockholm bli ekologiskt hållbart samtidigt som segregationen – bland Europas värsta! – behöver minska.

Använd de kommunala bostadsbolagen

Redan för mer än hundra år sen konstaterade man över hela i-världen att marknaden i växande storstäder inte klarade av att förse alla nytillkomna med bostäder. Man skapade därför kommunala bostadsbolag med syftet att öka tillgången till nivå med efterfrågan genom att bygga så mycket de kunde. Efter miljonprogrammets baksmälla föll detta syfte i stort sett i glömska.

Glädjande nog har Sundbybergs kommun, och nu nyligen också Stockholms, beslutat återuppliva denna de kommunala bostadsbolagens existensberättigande. Andra kommuner måste också ta sitt ansvar. Mer???

Avsätt stora områden till kvartersmark

Men inte heller de kommunala bostadsbolagen kan bygga om det saknas kvartersmark.

För 150 år sen avsatte Stockholms stad ett område större än den då byggda staten till kvartersmark att bygga på. Något liknande skulle behövas idag. Det finns två möjligheter:

Dels kan man utnyttja det faktum att befintlig tomtmark är dåligt utnyttjad överallt utom i innerstan (innerstan har ungefär fyra gånger så många boende och fjorton gånger så många arbetande per ha som närförorterna). Det skulle vara möjligt att låta ägaren till denna tomtmark bygga efter behag – eventuellt med olika piskor och morötter i form av ett byggfrämjande skattesystem – så länge vissa generella byggregler upprätthålls. Det behövs också en del kompletterande infrastruktur. Detta är en metod som har rekommenderats för att ge London ett tillskott på en miljon bostäder (Completing London’s Streets, Savills Research Report to the Cabinet Office, 2016).

Dels kan man utnyttja mark som idag används som bullerzoner runt motorleder. Bara bullerzonerna runt E4 är lika stora som innerstan. Detta kräver förstås att dessa leder graderas ner till vanliga gator i den mån deras trafik är måttligt hög, eller om trafiken är hög gräva ner körbanorna i schakt eller tunnlar. Detta är en metod som har beslutats i Helsingfors (Generalplan för Helsingfors, 2013).

Det är viktigt att nya bostäder byggs rimligt centralt, för att minimera behovet av transporter, både av miljö-, resurs- och klimatskäl och av hälso- och levnadsstandardsskäl. Det är, som Stockholms myndigheter konstaterade redan på 40-talet, inte rimligt att man ska vara tvungen att lägga ner mer än en timme om dagen på att resa till och från jobbet. ”Centralt” betyder rimligtvis ungefär ”det område som redan täcks av t-banan”, plus Lidingö och Sicklahalvön (som snarast bör få t-bana).

Förenkla planprocessen

Men för att detta ska få någon effekt bör dagens komplicerade planprocesser förenklas så de inte tar storleksordningen tio år. Det finns ingen anledning att kommunens tjänstemän ska befatta sig med detaljer på varje enskilt hus för sig – sådana kan slås fast genom generella regler och minimistandarder. Deras uppgift bör vara att stå för det övergripande, i form av generalplaner, och för den infrastruktur som nu vanligen eftersätts. Exempelvis behövs ett spårnät som kompletterar det orimligt centrumfixerade t-banenätet, så att fler platser än T-centralen blir centrum.

På detta vis kan kommunerna återerövra initiativet, som idag ligger hos byggbolag och markägare. Om det blir billigt att bostadsplanera blir det lättare att leva upp till behovet av bostadsplanering.