Göran Dahlgren, aktiv i Gemensam Välfärd och gästprofessor vid University of Liverpool, redovisar i denna artikel väldokumenterade effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv.
Här följer en kort sammanfattning på svenska:
Effekter av vinstdriven vård i ett svenskt perspektiv:
– De sociala och geografiska skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet ökar.
– Patienter med små vårdbehov prioriteras ofta högre än de med stora vårdbehov.
– Ur ett hälsoperspektiv viktiga men olönsamma förebyggande insatser marginaliseras.
– Resurser avsedda till vård går till aktieägare och företagsledning genom vinstuttag och lönsamt fusk.
– Skatteintäkter försvinner till skatteparadis och offentliga vårdcentraler säljs ut till rea-pris.
– Ökad administration och kontrollsystem stjäl tid och pengar för patientnära insatser.
– Offentligt finansierade privat vinstdriven vård kan bidra till ökad privat finansiering.
– Vårdens demokratiska förankring undergrävs av ett vilseledande språk och en kommersiell styrning av offentligt finansierad vård.
En positiv effekt av vårdval och andra marknadsorienterade reformer är ett ökat utbud av bl.a. vårdcentraler. Denna positiva effekt reduceras kraftigt genom att dessa offentligt finansierade vårdcentraler lokaliserats där det är lönsammast utan hänsyn till befolkningens behov av nya vårdcentraler. I praktiken har detta inneburit att tillgängligheten förbättrats för dem som redan har en god tillgänglighet.
Ökad valfrihet är en annan ofta åberopad positiv effekt. Termen ökad valfrihet har dock använts istället för ökad privatisering. I ett internationellt perspektiv – liksom i gällande Hälso-och sjukvårdslag – avser valfriheten möjligheter att välja läkare och/eller vårdcentral/sjukhus samt mellan olika behandlingsmetoder. I detta perspektiv finns sedan mitten av 1990-talet en unikt stor valfrihet inom den offentligt finansierade sjukvården.
När det gäller vårdens medicinska respektive upplevda kvalitet finns inga studier som visar att privat vinstdriven vård – generellt sett – är bättre än icke vinstdriven privat vård eller offentligt driven vård.
Slutligen kan konstateras att vårdens kostnads – effektivitet – dvs graden av måluppfyllelse vid givna resurser – är högre inom den icke vinstdrivna vården speciellt när det gäller att främja en god behovsbaserad vård på lika villkor för hela befolkningen.
I artikeln redovisas vidare att den svenska vårdens resultat vid internationella jämförelser under senare år tappat sin topp-position t.ex. när det gäller medicinskt åtgärdbar dödlighet och ligger nu på en genomsnittlig nivå för alla OECD länder. Det innebär att svensk sjukvård halkar efter när det gäller att förhindra onödiga dödsfall dvs att människor dör i sjukdomar som med god vård normalt inte leder till döden. I ett svenskt nationellt perspektiv kan samtidigt konstateras att en allt större andel av befolkningen anser att vårdens kvalitet försämras och att förtroendet för vården minskat dramatiskt under de senaste åren. I vilken utsträckning dessa negativa trender beror på vårdens marknadsorientering och vinstdrivna privatisering är ännu inte klarlagt. Däremot kan man inte hävda att dessa reformer bidragit till att befolkningens förtroende för vården ökat.
Denna negativa utveckling som i många fall står i direkt strid med gällande Hälso-och sjukvårdslag och vårdpersonalens etiska principer måste brytas. I artikeln aktualiseras ett antal alternativ till dagens marknadsorienterade och vinstdrivna reformer. Det övergripande målet för dessa förslag är att bidra till en bättre och jämlikare vård samtidigt som möjligheterna att välja såväl vårdsystem, vårdgivare som typ av vård ökar. Avslutningsvis belyses kortfattat de politiska förutsättningarna att avveckla den vinststyrda vården och utveckla en god vård på lika villkor för hela befolkningen.
